Efter att ha varit bortrest några dagar på semester är jag nu hemma igen. Stannade i hästhagarna innan jag åkte hem till gården och hundarna. När jag kliver in i hästhagen, det stora betet även kallad prärien, ropar jag på hästarna som kommer mig till mötes ute på fältet. Den känslan måste upplevas. 11 hästar kommer och välkomnar mig tillbaka till flocken. Första gången på ett år som jag lämnat dem längre än 1½ dygn. Att hundarna blir glada när matte kommer är ju självklart, men att hästarna blev det är verkligen en bekräftelse på att det tycker om  mig. Älskade djur!!!

Tänk vad mycket fölen hinner växa på bara några dagar. Både Röding och Saga hade fått manar likt vuxna hästar. Iallafall nått som liknar en vuxen hästs man. Saga gav mig ett "kärleksbett" som blev ett snyggt litet blåmärke. Rackarns vad ont det gör när de nyps!

Cleo och Saga

Idag har jag fått smaka på hur det är att ramla rakt ner i verkligheten här på gården. det straffar sig att ta semester och lämna djuren. De har gjort allt för att hämnas idag.

Egentligen började allt redan igår kväll. Jag råkade åtminstone tillfälligt sabotera Håkan och Ingers vattenflottör på stora betet när jag skulle rengöra den. Efter mycket mickel fungerar den åter. På förmiddagen idag körde Gun-Britt och jag upp först Samanta och Vilda till stora betet, det var inga större krux egentligen. det är fördel med små föl. Gun-Britt bar på Vilda på transporten. Själv fick jag leda på Samanta som inte ville samarbeta med Gun-Britt. Hon har sina åsikter och bestämda vilja och ibland är det lättare att följa hennes ideer än börja tjafsa. Då blir hon bara introvert och otrevlig. Dåligt ledarskap? Tja tyck så, men så länge det funkar spelar det ingen roll. Samanta har mycket i sitt bagage också och nya saker med andra än mig kan bli jobbiga. Det tog ett halvår innan vi hittat tillförliten till varann och då hanterade jag henne dagligen. Så jag bråkar inte om onödiga saker, man får välja sina strider.

På stora betet blev de eld och lågor över lilla Vilda och alla ville hälsa och lukta på nykomlingen. Hästarna känner varann så väl att även om det blev lite spring är det ingen fara för Vilda. De blev bara uppspelta av glädje och alla är vana och snälla med föl.

Nästa ut var Najade och Nirmar som åkte upp till Figaros harem. Han blev också lycklig över en tjej till men lugnade sig snbbt och återgick till gräset. Han har verkligen coolat ner och blivit en annan häst. Social och kelig, trygg och lugn. Han håller noga koll på brunsterna och ägglossningen och ödslar inte tid och energi att steppa runt och visa sig macho. Däremot är han dominant och rätt rivig mot stona för att hålla dem i flock och ha koll på dem. He is the boss! Fölen är han jättesnäll mot, eller han bryr sig inte om dem.

Figaro sätter Najade på plats. Hon ska underställa sig honom och där med basta!

Får han inte som han vill ser han till att få som han vill och driver ihop sin stoflock med bestämd min.

Najade och Nirmar

Fjällbäckens Nirmar

Nöjd Figaro som har tre damer med föl i sin flock.

Jag bar på Nirmar i släpet för att göra det snabbt och smidigt. Han har mycket rexlexer att sparka när man går bakom honom och driver på. Allt gick smidigt, sen började det mindre roliga. Efter lite om och men fick vi alla tanter med lamm att gå släpet och körde ner dem till skogshagen med en förhoppning att de skulle kunna gå bakom eltrådar. Lämnade av dem och gick upp för att hämta hem Nalle och Piggelin nu när Samanta är på betet. Nalle gick bitvis mer på 2 än 4 ben och var trotsig och arg över att behöva lämna betet. Försökte bita mig i handen flera gånger.

Trotsig tonåring som fått för fria tyglar ett tag, men söt som socker ändå: Nalle. 

 Vi hade bråttom hem då en granne ringt och berättat att fåren var på rymmen på ett gärde. Satkärringar!Fåren hade trädgårdarna i sikte så någon direkt hästdressering fanns det inte tid för. Ringde Jalle som kom över och hjälpte till att ta he dem. Mina får är tama och matglada (som alla får är!) så det var inga bekymmer att trä på dem koppel där de stod och mumsade gräsmattegräs i byn. Däremot har jag inte dresserat in något fortående på dem så JAlle fick gå bakom och driva på när vi ledde hem dem till kravallhagen. Det var kvavt, vindstilla, solgass och VARMT. Får bör ligga still i den temperaturen och inte gå efter en grusväg. De flåsade och surade. Det var bara att leda hem dem till kravallhagen igen.      

Satte in Nalle, Piggelin och Pontus i hagen bakom huset och åkte med Jalle för att titta in en hage som fåren får låna ett tag med fårstängsel. Åkte direkt till stan och handlade mat. Körde förbi Hacksta igen och pratade med Håkan. De arrangerar stor fest där med runt 100 gäster. Jag lovade att hjälpa till i baren ikväll och vara pressfotograf. Kul för de att få bilder från festen. Och kul för mig som gillar att fota! Tyckte det gick en fux utanför stallet när jag tittade från andra sidan staketet och mycket riktigt. Två skitungar hade demolerat hagen och utforskat stallet medan jag var borta. Pontus som gått hemma några dagar pga en fistel med var spruckit upp under käken var fullt upptagen av gräset i hagen och inte märkt att glinen rymt.

Sen avslutade Rakel med att rymma ur deras hage och gå loss på favoritrosorna.

Älskade älskade djur! Ibland är de billiga! var ett tag helt säker på att slänga ut fåren på blocket. Men som jag är, gick det över bara jag fick fräsa och vara arg ett kort tag.          

avslutar  med bilder innan det blir feststyling inför kvällen på Hacksta.

 P

Pontus 

Alice Gold

Vi hörs!    

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns ...

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...