Vad tyst det är ikväll. Det är bara syrsorna som spelar sin gnidna melodi. Hela dagen har varit tyst. Ingen vindpust, knappt en bil som passerat och allt har varit stilla. Så skönt! Det är först när det blir riktigt tyst som man hör det. Flygplanen som brukar ha sin rutt över oss måste ha tagit en annan sväng ner mot Arlanda.

Fåren är på bete nu - äntligen! Jalle var bussig och lånade ut en hage åtminstone ½ mil hemifrån. De fick åka transport dit. En hage alldeles vid Mälaren med riktigt fårstaket och en eltråd. De är självklart lyckliga även om de känner igen bilen när jag kommer och glatt kommer fram för att mysa. Var underbart att släppa dem och se lammen skutta jämnfota av lycka. Lite läskigt är det också att ha de så långt ut i "vildmarken" med tanke på rävar och lodjur.

Nu är det inte bara att låna någons hage. Nej nej, vi lever ju för jösse namn i byrokratins Sverige! Jag måste skriva en förflyttningsrapport på var de är, hur de kom dit inkl reg nr på bil och släp, vems mark det är, när de kom och åker.... Jag är inte ett dugg avundsjuk på den som har hand om alla djurförflyttningar i sommarSverige! Men det skapar ju iaf arbetstillfälle. Om jag fattat rätt måste alla djurbesättningar rapportera alla hagförflyttningar även inom gården. Gäller tack och lov inte hästar! Då skulle jag inte få göra annat än pappersjobb med tanke på hur jag flyttar runt på dem beroende på situation.

Nirmar är bokad. Han blev bokad på festen som jag var och fotade på i lördags! Som hans blivande matte sa "de bästa affärerna görs på fest". Känns jätteroligt att han hamnar dit han kommer.

Igår kom hovslagaren och verkade Figaro och Fatima. Hon fick ta av sig dojjorna ett tag. Hon går ändå bara i hagen för tillfället och den är mjuk och fri från sånt som kan skapa obehag. Eftersom hon haft fång får jag vara extra försiktig. Som sällskap här hemma har hon Jazzo. Han är så fet att han inte får gå kvar på betet längre. Maisan var hem och vände. Hade tänkt ha henne hemma också och rida hene igen och låta henne gå på diet. Men vi hann bara med en ridtur innan jag upptäckte att hon har ett sår på knäet och när jag lossade skorpan kom det var. Knäet är svuellet och ömt. Kan bero på att jag tryct som e tok för att klämma bort varet. Tur som sagt det är tåliga hästar, åtminstone i hanteringen. Jag körde upp en spruta med koksalt i såret och spolade knäet så gott det gick. Det är klart hon viftade med benet av obehag men hon stod ändå snällt. Ingen mer ridning förrän knäet blivit bättre så jag tog tillbaka henne på betet trots fetman. Har så lite hö att det räcker nog inte åt alla ändå. Jocke har skördat nu men det ska ligga till sig i 3 veckor innan det går att använda som bra hö.

Känner mig rätt uppgiven när det gäller Maisans knän. Hon fick ju en broddspark på julafton. stod avställd till mars, sattes igång, blev halt igen, vilade på nytt, skulle just sättas igång och har ny skada på andra knäet. Som läkarn sa när jag hade sår in i en led: "man kan spotta i ett sår men inte andas i en led". Ledskador är inte att leka med.... Dubbelsidig hälta är dessutom svår att upptäcka. Känns mörk för min älsklingsislänning. Hennes kroppsvikt gör ju inte prognosen ljusare och det är svårt att banta en stillastående häst. Moment 21!

Pontus, Nalle, Piggelin går i skogshagen om dagarna nu. Det fungerar bra men jg törs inte ha dem över natten även om det inte alls är myggigt längre. Jag sitter ute utan bekymmer och hästarna är inte besvärade. Men bättre ta det säkra före det osäkra. Är bra för åringarna nalle och piggelin att ledas och hanteras dagligen också. De är ju två buspojkar ibland. Men det är oftast inga bekymmer att leda de alla tre. Vill så gärna sätta igång Pontus nu men han har ju sitt sår under huvudet som sätter käppar i hjulen för körträning. Jazzo har inga dojjor och mina hästar blir ömfotade v grusvägen som sladdas noga och regelbundet här omkring. Bra för vägen men ett helsicke för mig som måste sko dem. Annars har de bra fötter allihopa, men att jobba på så grusig väg är inte snällt utan skor. Tur jag har fler hästar som kan jobba!

Vi hörs!  

 

Gunilla

7 juli 2011 09:47

Hallå där... ser ut att vara lugnet efter stormen då kanske :) ... hur gamla är dom när du säljer dom ?

http://www.gugge67.wordpress.com

Johanna Nordin

24 juli 2011 18:08

Hejsan!

Menar du hur gamla fölisarna är när de flyttar ur boet? Jag avvänjer inte före 7 månader. Helst får de gå mellan 7-9 månader med mamma som då är tillbaka i arbete sedan länge. Dvs de är inte heltidsmammor. Vet att många vöänjer av redan när de är halvåret gamla men det är i mitt tycke för tidigt. Finns väl inget rätt eller fel i frågan. Alla gör olika. Ibland avvänjer jag långsamt och iband abrupt beroende på individer och hur starka banden är mellan mor och föl, om stoet varit i arbete och borta från fölet några timmar i stöten. Huvudsaken är att hästarnas hälsa, både fysiskt (stoets mjölkproduktion) och psykiskt kommer i första hand. Inget föl har hittills dock lämna gården innan 7½ månads ålder.
Kram på er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns ...

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...