Det här härliga vårdagarna gör att lusten att göra något infinner sig. Egentligen har har jag haft lust länge men ibland är dygnet för kort. Bara senaste veckan kom och gick till sånt som inte alls var planerat. Saker har en tendens att ta för mycket tid. Det gäller att hinna njuta nu. Nu när dagarna blir längre och ljusare. Fågelkvitter och vårtecken i naturen. Har en önskan om att hinna åka och kika på orrspel, men då måste man upp före ottan. Jag vet ett ställe som är rätt säkert för orrspel men det är en bit bort. Det är så synd att slösa bort dagen sen på att komma hem och behöva sova när solen skiner och allt är fantastiskt. Jag är kluven.

Tittade ni på Melodifestivalen? Jag måste erkänna att jag är inte superintresserad även om jag försöker hänga med. Det är ingen katastrof om jag missar en delfinal. Här i det här huset behöver det bara blåsa lite för att kanalerna ska börja haka upp sig och bilden få spasmer. De flesta skulle få spel, men jag vant mig. Vissa dagar så försvinner halva textrader och bilden hänger sig. Man får ha fantasi och gissa sig till vad som sägs. Men som sagt jag har vant mig, det är ju helheten som räknas va   ? Vissa saker är jag ortoligt seg med. Något år ska jag väl ta hit nån antennspecialist som fixar till bilden. Men jag ser så sällan på tv att det är liksom inget större problem och det finns ju dvdfilmer om nöden kniper   . HUr som helst är jag glad att Måns vann. Det förtjänar han.

Egentligen borde jag verkligen städa här inne. Men vem väljer att vara inne mer än nödvändigt? Inte jag i allafall.

Idag har jag roat mig och några ponnyer.

Mikko väntar på att få komma ut. Ja jag lägger ut bilder på min godkända hingst även om han inte är varken i topptrim i päls eller kropp. Han är en häst vilken som och alla hästar är mer eller mindre skitiga så här på våren och leran. Jag tycker det är fånigt att bara visa bilder då de är tillfixade. De är ju inte midre vackra bara för att de är naturliga. Mikko är en underbar hingst! Älskar honom och är så lycklig att han är min efter flera års sucktande. Eftersom han är oskodd blir det tyvärr dåligt med träning vintertid men nu är vi på gång. Värmer upp med tömkörning innan jag spänner för. Egentligen är det inga problem att köra honom. Han är en klippa men jag tycker bara att man gör så efter en vila.

Söta Salza

Vovvarna njuter också av värmen. Mega är en riktig gårdshund. Hon ligger som en prydnad på gårdsplan när de andra hundarna går in och vilar. Hon vägrar gå in. Är man gårdshund så är man. LIgger och vilar och reser sig och vaktar när det behövs med djupa skall. Ångrar inte en minut att jag skaffade henne även om hon kan vara ett plågoris däremellan eftersom hon når i stort sett överallt när hon står på bakbenen och roar sig och de andra med att plocka ner saker när det blir tråkigt att vara inne för länge. För länge i Megas värld är mer än tre timmar, så det handlar ju inte direkt om att de är ensamma i flera timmar.  

De här två gobitarna har fått komma hem igen. Hämtade dem i fredags. Lyckan att mötas av två förväntansfulla huvuden ut från boxarna och Samantas gnägg gick rakt in i hjärtat.

Han är långt ifrån friskförklarad. Ger honom intramuskulär penicillin och smärtlindring och han får inte smutsa ner sitt operationsår så han får mot sin vilja gå i sjukhage. Han är rejält svullen och såklart fortfarande öm. För att svullnaden ska gå ner går vi promenader. Nyttigt för honom att gå ut ensam. Han ska ju börja köras in nu så snart han är frisk så det är en bra träning att gå ut ensam utan sällskap. Ofta är jag bekväm och tar två hästar med mig, en i vardera hand. Två flugor i en smäll så att säga. Men det är lite björntjänst eftersom de lätt bluir beroende av hästsällskap. Att promenera med NIrmar just nu är en resa i sig. Han har överskottsenergi och har fortfarande hingsthormoner som snurrar i kroppen. Idag galopperade han sidleds bredvid mig och försökte kasta och rycka sig loss. Det är bara hålla i. Jag inser att det är inte så mycket mening att bråka med honom. Han har stått på box flera dagar, van att gå på lösdrift i flock och leka. Visst att han inte får göra vad som helst men han gör det inte av dumhet utan energipåslag. Annars är han okomlicerad och obrydd. Nu hittar han gärna saker att hoppa och studsa för i dikena, typiskt överslag. Det går över.

Getterna ute på vädring

Långt ifrån varje dag jag håller på nål och tråd. Det finns anledningen till att det är så sällan. Jag är totalt värdelös på att hantera sykonsten. Få saker testar mitt tålamod så som pyssel. I vild panik fixade jag på lördag eftermiddag till kostymen till kvällens Mellofest.

Nöjd blev jag faktisk tillslut och jag var förbluffad att jag fick till det. Ev lägger jag ut fler bilder efter godkännade från övriga "artister".

Vi hörs!    

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns ...

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...