Det är väl snart för sent att önska glad påsk, men jag hoppas ni haft en trevlig påskhelg!

Jag satte fram påskris som genast drog uppmärksamheten till sig.

Min påskhelg har firats med Cia och djuren. Här är vi på långpromenad  och passade på att spana efter lite vårfåglar.

Veckan som gick bjöd på både roliga och tråkiga händelser. Emilia gjorde sin sista praktikvecka här. Jag kommer sakna hennes sällskap och hjälp med hästarna och de övriga djuren. Tillsammans körde vi in Pontus. Han var tömkörd sedan innan men av olika skäl har det fortsatta arbetet avstannat.

Lite genrep innan matte sätter sig på plats i vagnen.

Trots att hästen är liten är känslan stor att ta plats i vagnen för första gången. Pontus tog det med ro.

Han lyssnade väl på de inlärda kommandona för att gå, stanna, trava och sakta av. Lite tjorvig i munnen ännu, men jag ska sätta på en nosgrimma på honom. DEt är dumt att de lär sig gapa och gå emot bettet.

Utsikt från kuskbocken

Brellir fick prova på att gå som handhäst. Det är en del i unghästutbildningen. Emilia fick också prova på att rida med handhäst vilket kan känns lite trixit.

Piggelin och jag gick med som sällskap och hjälp. Piggelin med sina betydligt kortare ben fick en rask promenad på 4½ km så dagen efter när han skule löshoppas hade han träningsvärk.

Brellir blev löslongerad igen.

Liksom Lekis som passade på att busa lite.

Men det var övergående och med sadeln lite för långt fram jobbade han lydigt på.

Så äntligen var det dax!

Fåren får komma utför första gången iår!  

"-Hallå?! Var tog alla vägen?"

De hittar själva...

Lycka att få sprätta med klövarna!

Min gullebäääbis

Söt!

Gott att äntligen få äta förska grönsaker!

SEn rymde de ur sin hage bakom huset... Bortskämda rackare som är vana att få ströva fritt. Jag som ville få ha mina vårlökar ifred....

De gick till stallet och ville gå in i  en box och få kraftfoder... Tacksamt att låta de gå ute  .

Amy suckar över att behöva vara med på närbild  .Kaninfamiljen i bakgrunden har flyttat ut i sommarstugan nu. Till Oskar och Snowys stora glädje  .

Veckans tråkiga var ett besök på MÄlarkliniken med Saga. Hon har problem med sina knän. De hakar upp sig och låser sig. Allrahelst om mornarna då hon släpar höger bakben efter sig oförmögen att böja det. Patellaupphakning är inte ovanligt på små hundar och shettisarmen jag tyckte det var värre än så. Några tycker säkert att jag är dramatisk när jag uttalade mig tidigare i år om att "nu avlivar jag henne" ( på fb). Dessvärre har jag sällan fel när det kommer till djurens skador och sjukdomar. Har varit med för länge känns det som och sett/hört talas om det mesta. Jag hade inte fel. Saga har inte bara en patellupphakning utan en ren luxation av höger knä som lägger sig utanför leden. Det gör både ont och är inget som går att åtgärda. Operationen är stor med dålig prognos och kirurgen som veterinären pratade med ville inte ens försöka. Chansen för att lyckas var för liten och det är en dyr operation med lång rehabilitering. Saga, liksom Leira med sin neuvrologiska skada/sjukdom, kommer få gå över till andra sidan nästa vecka. Usch ibland är det tufft att varra djurägare, men samtidigt får man se det som en hjälp till djuren.

Sessan, till vänster,fick följa med som sällskap till Saga på kliniken. Kan lova att vi väckte uppmärksamhetmed de små hästarna!

Inne på röntgen. De var så duktiga och veterinären sa att de skulle aldrig kommit på tanken att ta in två föl annars i ett rötgenrum men mina små trollungar bara stod stilla och såg söta ut och Sagabehövde inte få något lugnande medel.

Lilla söta Saga. Min lilla oturskorp. Nattblind och nu även med knäluxation  . Att ta bort en 10 månader gammalt föl kommer göra ont i hjärtat  .

När jag kom hem på eftermiddagen från kliniken kom ett blombud från Cia   .

Vi hörs!