Jag insåg attdet är ett himla trevligt avbrott i vardagen att "behöva" åka in till stan,sätta sig på fik och blogga. Nytta med nöje eller nått i den stilen   . I helgen var jag i STockholm en sväng. Var borta ett dygn ganska precis en det känns som en semesterweekend. Minst. Betydligt mer entusiastisk när jag kom hem igen och jag hann med mycket trevligheter. Sov hos en nära vän. Gick på ett lokalt kinahak och käkade innan vi bara satt hemma hos honom och pratade och drack te tills ögonen gick i kors   . Men vi hade lite umgängestid att ta igen efter alla år som hunnit gå sen sist... Shopping och lunch på stan och sist ett födelsedagskalas innan bilen rullade hemåt.

Måndag var inte min dag dock. Gudars då ville jag bara fly bort. DEn dagen var en dag att vem som helst hade fått lägga bud och fått det. Alltihop. En riktig skitdag då jag insåg att min älskade Faxe aldrig skulle bli frisk igen, Melonia som står med fång i stallet och vägrar återhämta sig trots strikt boxvila och medicin och lille Pontus med andningsproblemen börjat gå undan från flocken. Doktor Död måste komma på besök igen. Jag hatar det! Så less på döden! Det ironiska är att samma dag som lantbrukstjänst hämtade kropparna efter Fatima, Bettan och Ronja hittade jag Melonia med just utbruten fång. Självklart försöker jag medicinera, men när han ändå var här kunde han väl ändå tagit med sig henne också. Ibland undrar jag hur många motgångar man ska behöva stå ut med innan jag bryter ihop. Nu är jag mer som en nickedocka. Puttas omkull och sen står jag där lika käckt som innan om än lite vingligt till en början.  

Till minne av Sagas Lisabeth "Bettan"   

Till minne av Ronja   

Till minne av Fatima   Fatima avlivades av ålderdom. Hon skulle fylla 26 år i vår. Men åldern tog ut sin rätt och synen svek henne.

Det som gjorde mest ont är att lämna Vaja kvar i hagen. Ronja och Fatima var hennes bästisar. Nu håller hon ihop med sin mamma Cleo istället och jag hoppas och ber att det går väl med det föl Vaja bär. Den lilla hästen behöver inga fler motgångar i sitt femåriga liv.

Den lille kattrackaren Rufus visade sig vara en ren lustmördare när han blev frisk! Han är en helt fantastisk pappa. Tar otroligt väl hand om sina tre söner och lär de allt farsan kan. Han tvättar dem, leker med dem och skyddar dem. Han följer dem och lär dem jaga och försvara sig. Otroligt.Jag har aldrig varit med om makten till engagerad pappa! Det tråkiga är bara att han lär dem överleva på det man hittar och dit hör uppenbarligen kaniner lika stora som katterna själva. Jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att en katt skulle döda och äta en kanin lika stor och tung som den själv! Men hans liv som vildkatt har satt sina spår och vissa ränder går aldrig ur. En morgon när jag kom ut i stallet fick jag en chock! Han hade dödat och ätit, mest troligt ihop med sönerna, en utav mina bästa och tamaste kaniner. Gotlandskaninen Hejsan var död. Snabbt som ögat fixade Patrik galler till burarna men dessvärre hann kaninsystern Hoppsan dö av chock och sorg. 

Delar av familjen Lustmördare patrullerar på kaninburarna.

Annars går allt sin gilla gång. Den blida vintern gör att jag sätter igång ridgrupperna tidigare än jag hade tänkt. Men då ghästarna var sjuka i slutet av terminen så har jag några veckor av igenridning så jag sätter snart igång med dessa. Kul att komma igång!

Nikon och Vilde Viktor har flyttat hemifrån nu och bor i killflocken. Några dagar av gråt och ständig vandring hör till men de trivs och är med i gänget. Sarv (mitten) blev väldigt förtjust i lillebror Nikon.

Akutisarna fick brev på posten. Tackar Biofarmab för sponsringen.

Själv la jag ut förfrågan på en fb-grupp omnågon hade några saker att skänka till dessa omhändertagna hästar. De saknar allt de kan behöva såsom täcken av olika slag, träns mm. Tusen tack till er som erbjudit er och skänkt saker! Vi är oerhört tacksamma! Jag har inte täcken i varken rätt storlekar eller till övers. Köpa nya kostar massor för föreningen och ofta ligger ju en hel del och "skräpar" hemma i stallen.

Humorbefriade grisar....

Vi roar oss med löshoppning. Här väntar Tip Top (med back on track täcke), Goya och Felix på sin tur.

Tip Top är inte för tillfället den snyggaste ponnyn på norra halvklotet. Han växer väldigt ojämt och ser ut somen typisk unghäst. Han är för övrigt New Forestponny.

Men hoppa kan han! Och kul är det! 

Lusen i sitt esse!

Nalle och Sarv kör parhoppning i full rulle!

Avlusning hör årstiden till då dessa as trivs i tjocka varma pälsar. Tyckte själv jag var smart som drog upp medlet i spruta och på så vis lättare kan dosera från öron till svansrot.

Faxe är frisk i sin hovböld men har mest troligt ådragit sig en senskada istället. Han är svullen och tjocj i benet och halt. Eller också har infektionen letat sig uppåt. Men efter att ha stått på box sen 28/12 är det nu dags att ge upp hur ont det än gör i mitt hjärta. För mig är Faxe så speciell och trots detta sorgliga avslut och kortatid vi fick igen är jag tacksam för att vi fick det vi fick. Hovslagaren är föresten hundarnas favoritmänniska,näst efter.....

Julia! Rigmors absoluta favorit.

Felix i fin fläta

Har ni sett vilken man han har Tiger? Så tjock! Förstår att Kristin "gnäller" när hon klipper den. Inte lätt att få den där plymen att bli snygg och jämn.

På talomKristin och Julia är de på väg hem till mig nu så det kan ju va bra och avsluta.

Vi hörs!         

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns ...

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...