Ja herregudars kaos är bara en liten beskrivning. Inte nog med att jag blivit fostermamma med allt det innebär. Hela helgen flöt i fullständig hysteri. Ensam, stark och jävligt arg. Så kan jag sammanfatta mig och min insats. Det är inte ofta jag är så arg att jag vill grina. Bli tre år igen och kasta mig på marken och vrida runt och gallskrika och slå runt mig. Självklart gjorde jag inte det. Jag är ju vuxen och hyffsat civilcerad. Med betoning på hyffsad. Helt vanlig är jag inte. Men det var inte det jag ville berätta om.

Så mycket till nattsömn blir det inte med det lilla Knyttet och lilla mu i stallet som väntar på sin välling. Men det får jag ta igen någon annan gång. I fredags bestämde jag mig för att göra klart stallet, ha tv-kväll och sen bara behöva gå och släppa in sent då Grynet vill äta ett nattamål. Tog med mig hundarna och gick ut i god tid. Hann ta tre bajshögar så - poff - blev det becksvart. Totalt kolmörkt. Strömavbrott pga den hårda vinden och hela byn var tyst och mörk. Förbannade min brist på ordning då jag inte hade en aning om var mina hundraelva ficklampor var. Dessutomhar jag tagit för vana att alltid stormsäkra med att bunkra upp vatten, självklart hade jag slarvat den gången det blev på riktigt. LYste runt med bildskärmen på mobilen (har givetvis inte skaffat ficklampa på den!)och fick tillslut tag i hundarna som inte heller såg ett smack. Fick in dem i huset och insåg att det skulle bli omöjligt att ge bebisarna varm vällning. Nån tv kunde jag glömma. Var först optimistisk. Det brukar ju inte vara så länge. Men klockan gick och jag kände att nu måste akutisarna in innan de börjar bli oroliga och testa staketet. Faxe i sin sjukhage var hungrig. Kossorna var hungriga, fåren bla bla bla..... Vägrade försöka leda in någon häst med ficklampa. Allraminst Lina och Elona ihop då ingen kan vara kvar i hagen ensam. De går numera in på fritt insläpp så jag insåg att chansen att få till ett kopplat insläpp i totalt mörket var vansinne att ens försöka. Löste det med att köra in traktorn i fållan och öppna stalldörrarna. På så vis kunde jag jobba i skenet av lyset  och bara behöva använda ficklampan i andra stalldelen bortåt höet och fåren. Efter ovanligt mer tid blev det så klart för själva insläppet. Faxe gick lite tveksamt förbi traktorn. Tror inte han egentligen var rädd utan han funderade mest hur han skulle ta sig förbi. SEn Busen somär den enda somgår kopplad in jämt. Detta för att undvika allt spring och oro för de två kvar i hagen. Han knatade lugnt förbi, undrar om nått skrämmer honom? Med lite bävan öppnade jag upp för flickorna Lina och Elona. Av någon anledning vågade de varva traktorn i full fart men inte kuta in i stallet. Knasbollar! Stallet ligger uppe på en liten kulle. DEt är inte helt riskfritt att stå där nere och försöka fösta in två halvgalna stressade stora hästar. Efter övertalning gick de dockin. Puh!

Vid avklädningen av täcken satte jag ficklampan mot taket så ljuset trillade ner över boxen bakom. Gäller att vara kreativ. Klockan ett på natten åkte jag till en vaken kompis och hämtade vatten i flaskor och dunkar så vi klarade natten.

Lina har föresten börjat med en ny grej. Från att inte velat att någon petar på hennes svans till att sätta sig i knäet på alla hon känner. Jag har ju öppningsbart galler och en kväll stoppade jag in handen i boxen och kliade henne på rumpan. Hon komdå på hur otroligt skönt det var att bli kliad där hon själv inte kommer åt. Försökte backa upp på dörren och vevade både i frustration och lycka med bakbenen. Det är ett ticks hon har. Efter den gången vänder hon konstant ändan mot ossoch backar mot med vevande bakben. Vet man inte varför ser det ut som hon är vrålarg i beteendet eller iaf väldigt osäker. Det innebär att jag numera måste binda upp henne i boxen varje gång täcket ska på. Det går inte knäppa spännerna på en häst som bara står med baken mot en. En morgon ar hon väldigt upprörd. Hon blir det ibland, vet inte om det är brunst, allmän stress eller annat eller kombination. Hon gav riktiga kosparkar och somjag sagt tidigare går det inte korrigera henne. Så jag tog fram gotteasken och vips stod hon som i trans och allt vevande var bortblåst. Finns nog både en och flera somkallar det mutor. Men hon får inte för att hon ska sluta sparka, hon får det för att det lugnar henne och hon är inte medveten om sin stress.

I lördags em när jag stod i stallköket och skulle göra välling exploderade det till i vattenrummet så kraftigt att katterna for iväg som skott. Vattnet sprutade ur det ,ursäkta, förbannade hydrofonkärlet. Härligt! När jag så har el vilket innebär att utan el inget vatten, så ska vattensystemet ge upp. Inget vatten till djuren, ingen toa, ingen möjlighet att ens tvätta händerna.

Jag var vansinnig! Det är inte första gången. Nej snarare typ 5-7 gången. Det ska bara inte hända! En gård med över 50 djur och inget vatten. Det är som en skräckfilm för en ensam matte. Jag hade pålördagen kört ut nya torrbalar med hö till samtliga hagar och nytt hö ger mer törstiga hästar. Utan vatten blir höet som betong i magen somi sin tur ger förstoppning och kolik. Installören som fixat med grejen har inte haft något vettigt svar att ge mig, de ville få det att det var nått med marken... Jomenvisst. Ungefär lika troligt som att spöken skulle mickla med den.... Tillverkaren kunde inte alls förstå. Eller hur? Jag var rasande, kände mig somen trasdocka som bollades runt bland folk som skyllde ifrån sig. Samlade ihop allt vatten jag kunde hitta, eller om det var i lördags jag var hos min kompis och hämtade vatten. Minns inte. Tiden liksom flyter ihop.

Söndag morgon fickjag tag i världens bästa röris, Kjelle. Han kom senare ut på dagen och tog bort hela skiten. Dissade den dyra mojängen fullständigt och sa utryckligen med en ironisk skratt att det är då inget fel på marken. Bara på den skitsak som är installerad! Innan han kom åkte jag dock några vändor och hämtade vatten i 25 l dunkar. Kändes som att försöka fylla en öken på vatten.Flickorna drack upp ungefär i samma takt som vattnet rann i baljan. Ringde en kompis och kräkte ur mig. När jag körde för tredje gången var jag gråtfärdig av ilska och stress.behövde få vräka ur mig och berätta om min frustration. Tur hon har samma humör som mig och samma galghumor. Slutade med gapskratt trots allt. Vänner är allt bra att ha!

På söndag eftermiddag var hästarnas kiropraktor inbokad. Stallet var långt ifrån klart, inget vatten, jag skitig och oborstade tänder. Hästarna smutsiga i hagarna. Men jag tror vi gav ett gott intryck ändå. IngeBjörn kom samtidigt som Kjelle så det blev fullt hus. Prata med Kjelle samtidigt som varje häst skulle få en snabbprestentation och kännas igenom med Ingebjörn och hämta hästar som inte hunnits med innan han kom. Tack Julia för att du kom och hjälpte till!   

Två akuthästar fick behandling och ett stort gäng av mina verksamgetsponnier. Ska hästarna jobba med barn ocxh vara snälla och trygga tycker jag det är viktigt att veta att de både har förutsättning att röra sig obehindrat och är utan smärtor. Vis av erfarenhet av att ha gått med låsningar i herrans massa år och tillslut bli befriad och rörlig. Måste vara fruktansvärt att vara häst och ryttare kräver att de ska t ex böja sig och ryggen eller bäcknet är snett och låst! Bråkar de åker spöpisken fram och in med starkare bett. Mer tvång.

Min egna ridhäst Lekis hade tee cm snett bäcken och en sned ryggrad. Inte undra på att han är kort i ena sidan och har svårt att böja sig. Ändå försöker han och kämpar när jag bett honom. De är så fantastiskt snälla.

Meningen var att Felix skulle ses över. Men i lördags hittade vi honom arg i hagen och halt och svullen i höger bakben. I min önskan hade han stukat sig och hältan kanske kunde bero på nått i ryggen. Ingebjörns sambo/fru är veterinär och de driver klinik. Han tittade på Felix, kände och ev diagnosen var värre än en stunkning. För att fastställa diagno måste han ultraljudas och röntgas. Men antagligen har han fått en gaffelbandsskada eller en griffelbensfraktur.

Ja just det, mitt i all kaos på söndagen föddes det ett lamm också.

Nu är det vår när Ragnar och Valter få gå i utomhushage! De skulle kunnat vara ute även i vintras,men killarna behövde den thermobar och kossornas del av hagen. Nu behövs inga värmebaljor mer.

Det är nått seriöst fel på tackorna! De är helt oförmögna att ta hand om sina barn! Mörka lammets mamma hade lugnt och alla förutsättningar för en lyckad mamma-barn tillvaro. Men hon släppte inte fram den lilla till ljuvret. Hon var engagerad men så fort bebis ville snutta gick hon iväg. Väntade länge för att se om det skulle bli bättre då hon hade någon form av moderskänslor. Men det finns ju en gräns hur länge man kan vänta med små barn. Orkar inte ha tre nattbarn på tre olika håll så nu bor Ylle också inne. Efter lite trixande och lockande åt hon och rejält också. Knyttet är mer för att snutta ofta. Ylle påminner mycket om Tufflan somjag flaskmatade -11. När hon väl suger sig fast i flaskan blir det vakum. Mamman sa inget när jag bar iväg Ylle. Hon hade uppenbarligen gett upp hon med. Är lugn och helt obrydd att ungen inte är kvar och Ylle ropade på mamma när vi gick medn tackan brydde sig inte alls.

Mina hundar är helt fantastiska! Amy valde själv att ligga där bredvid Ylle, ser ut som hon ligger på kommando men hon är bara trött.

Vilostund

Lilleprutt och Knyttet

Lambi på riktigt!

Vi hörs!   

 

frida

12 mars 2014 20:54

Hoppas att veckan har börjat lugnt och att du har fått njuta lite av det fina vår vädret, trots mycket att göra!
Va rädd om dig!
Kram

Johanna Nordin

13 mars 2014 00:26

Jovars det lunkar på som man säger. Det är verkligen underbart! Njuter av solen och värmen, gissar alla gör det :)

 

Inger

12 mars 2014 21:37

Känner igen hur det kunde vara, nästan,...men ändå stum av beundran inför din kapacitet!

Johanna Nordin

13 mars 2014 00:24

tack, måste erkänna att det är jag med ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns ...

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...