Jag kan knappast påstå att jag har ett innehållslöst liv där inget händer. Jag tycker att jag med all rätt kan få använda mig av uttrycket "ny vecka nya utmaningar" . Lite naivt tänkte jag igår att det skulle lite skönt med en ny vecka. Kan ju knappast bli värre nu va? Men se där, tvättmaskinen gav upp på söndagskvällen ochidag konstaterade jag den helt hopplös då utpumpningen gett upp. Så kan det gå när man tvättar hundfiltar i en maskin byggd för kläder. Fast jag tror att det var de billiga badrumsmattorna jag köpte på Dollar Store till lammens säng som luddade av sig och proppade igen hela maskinen. Dumsnålhet kallas sånt. Nu blir det handtvätt tills dess en ny maskin kommit in i huset.

Röris var ghär idag och istalerade ny vattenrenare. Det var lite slarvigt av mig att säga att hydrofonen gick åt skogen. Det är vattenreningsmojängen. Det är väldigt mycket kalk och järn här så en sån behövs. Har haft en vecka utan den nu och all disk är vitkalkig efter en diskning. Kan vara kalk ihop med sand och lur som trashat tvättmaskinen. Borde skaffa en sk vaskulator så jag kan tvätta filtar och hästtäcken, annars blir det dyra tvättar.

Förraveckan i stora drag:

Felix fick besöka två kliniker. Först Evedensia på travet för sin hälta. Det visade sig att han två elaka sår efter broddar men veterinären tyckte intevi behövde röntga eller ta ultraljud. Uppskattar när de tycker det är onödig kostad istället för att bara tänka pengar in själva. Vi skulle åkatillbaka om det inte blev bättre eller värre. Så på fredagen när jag inte fick peta på hans ben och hoven var varm på endast onda benet och jag var ensam i stallet stoppade jag in honom i transporten och åkte till kliniken. Jag hade möjligtvis ev kunnat bråka med honom och fått av bandaget men helt ensam i stallet med en broddad häst somär rädd om benet och viftade med det - nej mitt huvud och ansikte är värt mer än att testa. Felix är verkligen inte den som sparkas så ont hade han! Han var inte satt på  varken smärtlindring eller antibiotika för att kunna hålla koll på feber och smärta om sparken och bakterier trängde in i en led. Då brukar de få feber och det ville veterinären inte dölja med smärtlindring och febernedsättande. När jag så kommer till kliniken så är den stängd! Karamba! Kunde de inte informera det på telefonsvaren? Åkte istället till ditriktsveterinären men akutveterinären hade åkt ut på uppdrag och de har ingen röntgen så de rekommenderade Ultuna. Det var lika klokt det, där fanns resureser som röntgen och ul. Det somjag egentligen ville göra redan på tisdagen. PÅ kliniken var det 5 veterinärer och assistenter och elever som tittade på honom och hästaskrället stod som ett ljus. Karamba igen! Kunde han inte uppföra sig lite illa ändå   . De gjorde noggrann undersökning och plåstrade om honom. Ordinerad fortsatt vila såklart. Nu är jag tacksam att han var okay men lite meningslöst kändes det. Men men han mår bra och jag är en noggrann matte, så jag får väl vara glad för det. 

Julia var med till Evedensia påtisdagen och helt plötsligt började hon gapskratta så hon vred sig. Jag fattae inte alls vad som var så¨roligt. Hon försökte fota mig men skrattade så bilderna blev suddiga, tillslut fick hon till den här och visade mig. Det tog en stund innan jag såg vad som var så roligt. SEn skrattade vi så vi stod vikta. Tänk om hon inte varit med! Då hade jag gått runt så här med Felix damm under näsan som en Hitler mustage hela dagen för de på kliniken sa ingenting.   

PÅ onsdagen åkte vi till Borlänge och köpte in den här smulan som heter Salza till de minsta ridelevera. Mina klippor har ju lämnat oss så det glappar på hästfronten med trygga inridna snälla små pärlor. Piggelin, Ida och Nalle kommer göra prao i grupperna men jag behöver fler som Fatima, Bettan, Carin och Ronja som nu betar på de evigt gröna ängarna. 

Tur jag har Julia som kan sätta sig på en liten shettis och provrida. Jag vill ju vaa säker på att hästen verkligen är riden och inte hittar på hyss. Jag har viserligen haft tur när jag köpt hästar osedda.Men man hör ju om riktiga hästskojjare som säljer inridna som inte ens sett en sadel. Ida var i och för sig en sån. Men henne åkte jag och tittade på och insåg att hon kan omöjligt blivit riden då hon var livrädd för allt vad utrustning hette och människor. Men jag tyckte så förfärligt synd om henne att jag köpte henne ändå trots att priset inte var överrens om henne. För Idas skull tjafsade jag inte.

Lammen gik inte att lämna hemma så de fick åka med i bilen i en extrainsatt hundbilbur. Måste upptattats som oerhört annorlunda ut när vi körde in på mac drive med bräkande hundar i bilen.

Ylle

De brukar få vara lösa inne i köket och hallen när jag lämnar dem kortare stunder. En dag hade de hittat katternas smyghål i båda grindarna, den nere i trappan och den uppe, och gått på äventyr upp till övervåningen. De hade nog haft jätteroligt men upp är en sak, ner var värre. Rackarungar! Städa städa städa....

Kaisa försöker sova med lammhuliganer runt sig. Verkligen små ulvar i fårakläder   

Det är ren underhållning att titta på när de leker.

Asså Ylles ögon! Vi kan inte annat än skratta åt hennes stirriga blick!   

Suddig men ändå härlig bild på Knyttet

Ylle igen

Knytte, sin mor upp i dagen.

Jag vet att det finns såna som tycker det är förfärligt att jag har lammen inomhus. Själv tycker jag inte det är värre än två valpar. Skurmoppen står framme jämt med mirakelblandningen: 1 hutt skurmedel, 1 hutt ytsprit och 1 hutt diskmedel. En helt vanlig lördagkväll hemma hos mig. Nej vi bor inte i drivor av skit. De som brukar röra till det är snarare Kaisa och Rigmor som stjäl toarullar och ur pappersinsamlingen och strimlar, i deras tycke och smak, fina remsor över hela golvet.

I lördags när jag släppte ut akutisarna for fan i Elona som sprängde staketet och drog med de andra två ut lös på ägorna. De tyckte det var jätteroligt. Inte jag som stod ensam med tre rymlingar varav en är svår att leda. De kutade upp mot vägen men vände tack och lov. DE kände sig nog inte hemma där uppe och jag tackar en lycklig stjärna att ingen travhäst var ute och motionerade förbi. Den kaos somdå uppstått vågar jag inte ens tänka på. De stormmade och jag var faktiskt inte uppmärksam på detta förrän det var för sent. Snö hade fallit över deras hö i hagen vilket kan förklara hennes utbrytning. Både hon och Lina hade täcken och kände inte elen igenom och tråden var klädd i isbark. Man lär sig av sina misstag om man säger så. I elonas täcke fastnade ena staketstolpen av armeringsjärn och pekade farligt in mot hennes kropp. Såg skräcksenariet hur hon skulle bli spetsad då toppen gick av och en vass smal pinne av järn lätt hade kunnat åka in i henne. De kutade omkring på ängen bakom gården där sommarhagarna är så allt är i stort sett inhängnat. De sprang in i en utav hagarna som angränsar till killarnas hage och jag skundade mig och hämta kraftfoder somjag spred ut i hagen på snön så de skulle ha anledningen att ´vara kvar och ge mig tid att knuta upp eltrådarna och stänga in dem. Elen hann jag inte ta av och det kändes riskabelt också med tanke på deras framfart. Ibland får man bita ihop och offra sig. Har gjort roligare saker än att knyta upp fyra eltrådar med elen på och hålla med blöta fingrar.Fick tag i grannarna och Anita som skyndade sig hit och hjälpte mig. Tillsammans kunde vi hjälpas åt att leda in dem i stallet igen. Satte träns på Busen och Elona över grimmorna kopplade ihop dessa så Helena och Anita höll i både tyglar och grimskaft. Visste ju inte om de skulle lyckofnatta runt när vi ledde dem. Men de skötte sig så bra. Helena gik först med Busen och jag tog rumpa på honom med Lina och sist Anita och Elona. Albin, Helenas son gick bredvid mig med kraftfoder beredd att slänga åt dem om de skulle försöka hitta på tok. Mat lugnar. Nu behövdes det aldrig, de kom in ändå och även vi med armar och ben i behåll. Tacksam för mina fina vänner och grannar! Lättad att det gickså bra trots allt. Hade ju kunnat sluta i katastrof med tre lösa hästar som kutar omkring. Var rädd både att de skulle skada sig och andra och riva ner fler hagar och få lös fler hästar. Hade ju varit snyggt att ringa och meddela: "Hej svenska hästars värn, jag måste meddela att Elona var tvungen att skjutas på avstånd då hon blivit spetsad och Lina tjuvbetäckte sig med en islandshingst.... fast det gör inget va?"              

Vi hörs!

 

Tessa

17 mars 2014 20:06

Ja du det verkar verkligen inte som du är sysslolös i alla fall :).
Hon ser fin ut nya hästen, blir kul att träffa henne och alla de andra djuren.
Lammen ser för härliga ut.
Hojta till om vi kan hjälpa till på något sätt.
Tessa

Johanna Nordin

18 mars 2014 14:47

Salza är jättesöt! Det blir nog bra med henne även om hon inte är någon av de som lämnat oss. Jag jobbar på att få en klappkossa och två gosselamm :)
Tack, jag ska tänka på er nästa gång det uppstår nått osedvanligt.

 

Anniette

19 mars 2014 11:10

Men ååh, har du köpt Salza, därav anledningen att jag inte sett henne i hagen på ett tag, rider förbi där i princip varje morgon, så himla synd att jag inte visste att du/ni skulle dit, jag hade så gärna bjudit på fika, och ni kunde klappat om mina minisar, bor exakt 1 km därifrån :-( Nåja, välkommen en annan gång...

Johanna Nordin

29 mars 2014 00:36

Jajamän Salza går i den här hagen nu istället :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns ...

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...