Lyxmiddag idag! Det är ju alla hjärtans dag så då ska man väl fira, eller? Fast jag firar inte av den anledningen. Jag firar av helt andra orsaker. Jag fick ett litet brev idag från landstinget. För några veckor sedan var jag på cellprovtagning och idag kom svaret - allt var helt normalt! Cellprovtagningar får man ju erbjudning att göra från det man är 23 år och sen var tredje år. Jag har gjort det en enda gång förut och jag fyller 40 i november. Man behöver inte vara snabbtänkt för att räkna ut att jag missat/hoppat över/glömt bort mfl dåliga ursäkter väldigt många gånger. Varför finns det nog ingen vettig förklaring till, är nog livrädd att det ska va nått fel så jag har stoppat huvudet i sanden.... Om djuren blir sjuka hänger jag på låset till veterinären. Med mig själv är det alltid lika oviktigt. Men jag har lovat mig själv att bli bättre, ta bättre vara på mig. Man blir ju inte yngre och fräschare med åren och efter några cancerfall bland närstående kände jag att nu är det dags att ta livet på allvar. Så jag firade med att köpa lyxhamburgare. Dör man inte av cancer så kan man ju få dö av blodpropp   .

På pizzerian där de gör enormt goda amerikanska hamburgare (min var det tex jordnötssmör och bacon i), tittade killen som tog emot beställningen lite underligt på mig. Eller åtminstone kändes det så.Sist jag var där och beställde var jag på väg till en kompis för kompis-terapi. Pratade i telefonen med min pappa medan jag väntade på min hamburgare och kunde inte hålla tillbaka tårarna. Så när jag tog min mat grät jag. Idag hade jag varit ute och tränat hästar hela dagen. Kom in i värmen på matstället och samtidigt som han tog emot min beställning kände jag hur ansiktet blossade upp av värmen likt en jättetomat   ! Nej jag var inte generad. Jag skulle gärna vilja veta hur hans tankegång gick   . Vad som var anledningen till att jag var ledsen är oviktigt. Jag tror alla känslomänniskor bubblar över ibland.

Jag är så himla glad idag! Har börjat jobba med Skorpans inridning. Hon lär sig jättefort och är positiv och samarbetsvillig. Igår började jag med longering och hon lärde sig fort vad det gick ut på. Idag höll Anna i henne medans jag hade toleransövningar med henne. Stod på pallen och vardera sida om henne och hängde över sadeln, gled ner på sidorna om henne, satte armbågen i sadeln (enbart för att lära henne att inget som händer på ryggen är farligt även om det kan vara obehagligt), tyngde ner hela min vikt på hennes rygg, flaxade med vantarna och armarna på vardera sida som ett par flaxande ben.Skorpan är toktrygg!Så otroligt härlig att jobba med. Älskade lilla häst! Imorgon är det dags för själva uppsittningen. Vi kommerhålla till på den oskottade ridbanan. Flyger jag av så hamnar jag iaf mjukt   .

Jessica och jag har börjat köra in Piggelin och Ida också. Så skönt att våren börjar närma sig med ljuset och värmen. När det är kallt och ruggigt känns det som det är nog att bara göra det nödvändigaste. Vi kommer även köra in Jessicas arabkille på 2 år och hjälpas åt med inridningar och handhästträning av unghästarna. 

Det blev inget vargmöte idag iallafall. Däremot såg jag några spännande spår som jag ska jämföra mot i min spårbok. Räv, varg eller lo? Det återstår. Spåren var inte pinfärska utan översnöade men jag mätte avståndet med blicken och gjorde en ungefärlig avståndsbedömning. Det var en jättemysig skogstur i nysnön som hästarna fick pulsa i. Granarna var täckta av snö och det var så tyst så tyst. Inte ens fågelkvitter. Även om vintern kan vara tung och jobbig på sitt sätt så är det också så underbar och vacker! Det är skönt när träden är nakna från löv, man ser så bra. När det är högsommar och allt är grönt och klätt i löv kommer skogen så nära. Nu ser man ju verkligen hela naturen på ett helt annat sätt.

Vi hörs!