Det sägs ju att efter regn kommer solsken och det är sant. Förr eller senare skiner solen igen. Det var verkligen ingen rolig start på veckan. " Det är inte regn som faller". Tack snälla Ingrid för att jag fick låna din bil! Jag tänker inte gå in på varken detaljer i känslor eller sak. Fruktansvärt är ett ord som räcker lång. Nån tror säkert att ju fler djur man har desto mer van blir man vid döden, ju fler gånger man står vid vägens kant inför en avlivning desto mer van är man. Till den personen vill jag bara säga att döden är inget man vänjer sig vid (tack och lov!) och ju fler gånger desto fler sorger och sår som rivs upp. Men jag kan bara tala för mig förstås.

Tack och lov var det en vecka full av aktiviteter. Skönt att vara mitt uppe i renovering och praktikantjobb. Många glada, känslosamma människor runt mig. Annars hade det varit ännu värre och jag hade nog grävt ner mig ett tag. Trivs med att ha huset fullt av folk. Jag har inga problem med att de går in och ut som de vill. Vet att många tycker det är skitjobbigt att ha andra människor så nära inpå sig, folk som gräver i lådor efter bestick och lägger saker på fel plats. Det bekommer inte mig.

"-Kan jag få beställa?"

"- Men vilken dålig service! Ursäkta men jag vill beställa!"

"- Men hur länge ska man behöva vänta! Hallå?!"

"- Er service är under all kritik! Kan inte rekommendera er till andra!"

Katten Doris är pilsk och försöker flirta med alla. Kaniner sägs ju kunna sin sak...men Doris då!

Bilen är trasig så vi fick rida till ICA för att handla. Tog en timma dit och en timma hem.

Vi passade på den dagen då Tiger skulle ner till hästklubben på träning. En nöjd Glanna tittade på.

Sussie såg en klar förbättring på Tiger, kul!

Mycket galoppträning på schemat.

Men så mysigt att rida runt med ett getingbo i sadelväskan!

Packade och glada på väg hem!

Ida har kommit jättelångt i sin ridutbildning! Huxflux släppte det.På bilden här har hon grimskaft som jag hade som säkerhetsbackup. Men vi tog av den och Julia red självständigt i skritt och trav och slalom mellan korner. Julia kanske ser stor ut på Ida, men väger desto mindre och Ida hade inga problem att bära upp Julia som är mycket välbalanserad och duktig. I sommar kommer Julia tillbaka och då ska vi fortsätta inridningen med uteritter och hoppträning. Mätte Ida som är en liten B-ponny på 110 cm i mankhöjd, okänd stam, korsningsponny. Vi konstaterade att Idakommer bli en pigg men snäll häst. Perfekt liten hopp-ponny som fräser runt banor med tuff ryttare för det kommer nog gå undan.

Vi jobbar på att få ner magen på henne. Hon står inne om nätterna för att hindras från att vräka i sig dygnet runt.

Tack för all hjälp Julia!

Tiger fick prova på hoppning.

Tror han summerar det som roligt men lite svårt. Tror vi avvaktar med ponnyallsvenskan till annat år   

I fredagsnatt kom den här parveln till världen. Väkommen Fjällbäckens Nikon!

Så små de är! Man glömmer nästan mellan gångerna.

Mor och son vilar

Det blev en Nikon.Storebröderna heter Nimbus och Nirmar så jag kände för att följa begynnelsebokstäverna även denna gång. Vi får väl se om det någon gång kan bli en Nirvana.

Fölmys!

Provar på utelivet

Tjohej det var ju kul!

Normalt sett brukar jag släppa ut dem redan första dagen. Men Najade hade en tuff förlossning och moderkakan ville inte släppa. Jag fick hjälpa naturen på traven genom att gå ut och gå med henne och lämna Nikon ensam i boxen med Julia. Den stressen modern känner brukar ge livmodern en skjuts att krampa och släppa taget om kakan vilket det också gjorde. Men då var hon utmattad och hade ont.

Måste prova sina ben!

Gjorde en fölhage utanför stallet. Vill varken ha dem på el eller ihop med flocken till en början. Inte förrän fölet etablerat god kontakt med mamma, utvecklat synen somär usel när de föds och få tillräckling styrsel på sina ben så de inte trillar in i elstaket. I Trogsta hade jag ju kravallhagen och gången utanför stallet. Nu fick jag bygga en bebishage med hjälp av fårgrindar.

Sunda, snälla hästar. Vaja som också ska föla när som helst får gå ihop med Najade och Nikon. De betar bredvid varann trots att lilleman skuttar runt dem. Inget tjiv och trafs. Vaja är uppväxt med Najade och hennes två tidigare föl, hon väntar nu sin första och min första "äkta" Fjällbäckenhäst. Dvs Vaja är min uppfödning som nu väntar föl själv.

Idag var Lena2, dvs inte vanliga Lena utan en annan Lena, och jag på långritt i närmare 3 timmar. Underbart väder och jättemysig tur.

Fikapaus vid en jaktkoja. Så där kul tyckte hästarna men det är bara gilla läget och vänja sig.

Vi hörs!