Kennel Krokanden

Alla inlägg den 26 maj 2013

Av Johanna Nordin - 26 maj 2013 14:12

Vissa saker får bara inte hända, men ändå händer de. Som att låsa in sig i en hästbox klockan 22 en lördagkväll. Jag släppte in Vaja först och sen Najade och Nikon. För att de ska få föla ifred har jag valt att ställa dem i var sin gallerbox. Drog igen dörren efter mig och i samma stund som låsetpå dörren klickar i hinner jag tänka "fan fel box!".

Extemt utbrytssäkra boxar. Gallret är för smalt, jag får bara ut handen och låset sitter för långt ner. Det går inte klättra ut någonstans. Det satt ett snöre i handtaget till gallret en gång men det gick av och jag har vetat om det men i all hast så råkade jag göra misstaget. Tur jag hade gulligt sällskap och inte lider av klaustrofobi. Förstod att Vaja var på gång att föla. Jag hade haft nattvak på henne natten innan och hon ville inte äta sitt kraftfoder. Men jag stod där jag stod på fel sida om gallret. Kan lova att många tankar hann passera. Det skulle bli en lång och kall natt om jag inte fick tag i någon som kunde släppa ut mig. Jag var tunt klädd och blöt om fötterna. Min mobil har än en gång raderat alla sparade kontakter i telefonboken. Ringde till grannar med hjälp av hitta.se men vad hjälper det när jag ringer från skyddat nr och folk inte svarar på det? Kan ju va en försäljare klockan 22 en lördagkväll   . Sen gäller det att hitta någon som inte tagit ett eller två eller flera glas vin eller öl. Det hade dessutom varit underbart grillväder och då smakar det ju extra bra med vin och öl till    . Jag hade också grillat och var på vippen att festa tillmed ett glas rött men bestämde mig för att avstå om Vaja skulle föla och något skulle bli fel och hon var tvungen att åka till djursjukhus. Nu när jag skriver kom jag på att det hade inte hjälps. Jag har ingen bil att dra med   . Tack och lov för facebook! Skrev ett desperat hjälpmedddelande och Patrik som låg i sängen hade ropat till Ingrid "-Du ring Johanna hon behöver visst hjälp". Fick även tag i Lena som var redo att åka men Ingrid har närmare. Hade jag inte fått tag i någon hade jag nog suttit där än. Hade stängt alla dörrar för att inte få in mygg och radion skvalade på rätt hög volym så ingen hade nog hört en stackars desperat ropa heller.   

Behövde inte vänta allt för länge på Ingrid och jag kunde roa mig med telefonen i väntan. Tur jag hade den med mig! Och visst hade jag rätt. Vaja började föla och tack gode Gud för att jag blev utsläppt! Utan hjälp hade hon aldrig klarat fölningen. Vilket trauma och stå och se sin häst kämpa sig till döds i boxen bredvid utan att kunna göra nått. Visst hade jag kunnat ringa akutveternär men de kan ju ha fullt upp några timmar om det vill sig illa.

Ingrid höll ställningen inne hos Vaja medan jag gjorde klart allt som fått vänta. Vilka nätter det varit nu! Fullmåne, varmt och massa dofter och fågelkvitter. Kortet är taget vid midnatt.

 

Vaja slet och krystade så hon skrek. Fölet låg i rätt läge men var stort. Tillslut kom nos och framhovarna ut så vi med förenade krafter alla tre kunde dra och i Vajas fall krysta ut fölet. Tur vi var två. Jag drog i ett framben och höll upp huvudet för att inte det skulle komma i kläm och Ingrid drog i det andra.

 

Tillslut sa det plopp och fölet kom ut. Vaja som själv är uppfödd med föl varje år och gått och sucktat och längtat var utom sig av lycka. Den gnäggningen när hon vände på huvudet och såg vad hon kämpat fram, en alldeles egen fölunge, går inte beskriva. Vilken mor hon är!Vilka urinstinkter. Hon bet och slickade, knuffade och hiade (en speciell gnäggning) ochvevade med frambenet och när fölet inte ville resa sig var hon hårdhänt och skulle ha upp henne till varje pris. När hon kom upp på fötter fick fölet själv söka sig till spenarna. Vi hjälpte inte till. Fölet var starkt och livskraftigt och klarade det utomordentligt själv, om än först lite tagen från förlossningen. Men tacka tusan för det!  

Jag döpte henne till Fjällbäckens Tuvstarr "Tuva". Hon och Nikon har samma pappa som Ripa och Sarv och bortsett från färg och teckning så är de så lika. Ripa och Tuva är ädla och högbenta och Sarv och Nikon är små och kompakta som små leksakshästar.

 

Tuva är född på sin mors födelsedag 26/5. Vaja är född 26/5-09.

Lycka att få så vackra välskapta föl!

 

Nikon

Så otroligt snälla och sunda hästar. Noga vems unge som är vems, men de skulle aldrig skada den andras lite förvirrade unge som råkar gå till fel bruna mamma.

Leksakshästen Nikon, det är bara medarna som saknas så kan han agera gunghäst.

 

Man blir trött när man är liten!

 

Kolla de gulliga små randiga fötterna!

Det råder frid och fröjd och lycka över barnhagen.


Vi hörs!    





Ovido - Quiz & Flashcards