Oj nu var det ett tag sen sist! Händer så mycket här hela tiden och 17 miljoner saker att hålla i huvudet. Men jag klagar inte, det är bara roligt! Eller jaa..det mesta är roligt. Jag är ingen pappersnissa, nån sekreterartyp så sånadär mer papper/data/"måsten" är väl så där kul att ha hängande över sig som en snara.

På tal om papper så fick jag mitt nya vindskydd godkänt av länsstyrelsen idag. Måste alltid förprövas först som det heter och gå godkänt stämpel av länsveterinären. De stora "leksakerna" (dvs materialet) kom idag och ligger på hög och väntar på att bli ihopplockade likt ett jättepussel.

Igår var det inspelning av sista avsnittet på Bonde söker Fru. Hur gick det med bonde-Johannas kärlek? Ja det får ni se i månadskiftet november/december. Nu är det iallafall inspelat och klart. Var verkligen höstruggigt och kallt. Tur nog inget regn men attans vad jag frös om vaderna!

På kvällen hade jag ärende till mina grannar två hus bort. De bjöd in på ost och vin och där blev jag kvar i några timmar och vi hade en lång och trevlig kväll med tomma vinbuteljer när jag gick. Det var inte alls planerat att det skulle bli så. De satt och åt middag när jag knackade på men bjöd in ändå. De är så fantastiska människor!

Imorse hade det blivit ett djur mindre på gården. Lilla Grön, min ena undulat, hade trillat av pinnen   . Vet inte varför. De har det som de behöver och sitter inte i drag eller så. Jättetråkigt! Men Fågel Blå blev faktiskt rätt lycklig och har putsat sina fjädrar och kvittrat på ett helt annat sätt än de senaste två veckorna. Lilla Grön har varit tyst och dämpad men inte sett sjuk ut eller ätit dåligt. Ibland undrar jag om de drivs upp för hårt (avlas fram för hårt) och blir känsliga och svaga redan från början. Nu måste jag hitta en ny livskamrat till Fågel Blå. Enligt jordbruksverket får inte undulater vara ensamma då de är flockdjur. Men när jag tittar på Fågel Blås beteende så är hon mycket lyckligare nu. En glad undulat fäller upp sina små fjädrar på huvudet och kvittrar högljutt. Fågel Blå har aldrig gjort så innan, men nu trivs hon och spelar ut hela registret.

Gården har genomgått en extreme makeover. Utöver att ridbanan dränerats och fått ny sand har jag lagt ut sand på hela stallgången mellan stall och kravallhagen för att slippa all lera att dels glida i och få i hundarnas tassar. Elkablarna till thermobarerna är nedgrävda i elrör i backen och det är även dränerat framför ligghallen i lösdriften för att slippa regnsörja och ev vatten in i ligghallen. Känner mig supernöjd även om det egentligen var en vackrare stallbacke innan. Men det måste vara praktiskt och bäst möjligt för oss alla.   

Det händer en hel del på djurfronten i övrigt. Leira ska in nästa vecka på undersökning. Hon faller ju omkull när hon rids och tycks ha ont i haserna. Jag känner på mig och har ställt in mig på det värsta. Jag tror inte hon följer med hem igen. Känner det på mig och det läskiga är att jag har sällan fel... Medaljens baksida med djur. De är bara till låns och det gäller att njuta så länge de finns hos oss.

En liten kanin for till kaninhimmlen förra helgen. Hans hade bettfel med växande tänder. Förr klippte man tänderna med sekatör men det är inget bra då tänderna splittras av det. Dessutom har jag alltid tänkt att det måste göra ont i tänderna på dem. Nog för att de är till för att klara normalt slitage och de maler ju ner dem naturligt och håller bettet i trim med hö och grenar. Men att klippa av dem måste göra ont som på oss! Pratade med veterinären om möjlighet att hjälpa honom. Han skulle behöva sövas för ingreppet och att slipa ner tänderna är inget engångsgrej utan en återkommande förebyggande åtgärd. Finns inga möjligheter att lägga den ekonomin på en kanin som dessutom måste sövas med alla risker några gånger om året. Så han fick somna in istället.

Minna och Morris fick en dust med rakmaskinen här i helgen. Dessvärre orkade inte rakmaskinen med Morris underrede så han blev bara halvdant klippt. Måste ta fram hästklipparn och göra klart honom. 

Jag mår bra och är på gott humör igen.

Vi hörs!