Först och främst vill jag be om ursäkt om texterna kommer vará både felstavade, särskrivna, ihopskrivna och innehålla både´felaktiga bokstäer och tecken. Har ny dator och tangenterna sitter inte som jag är van så det blir en hel massa fel har jag sett. Som vanligt ids jag inte bry mig att ändra. Har annat att fylla min tid med  . Men det var inte det här jag skulle skriva om nu utan:

Jag känner att jag måste få stampa ner foten ytterligare en gång och höja rösten. Nu har det iofs bara varit en engångsförtelse, men bättre förkomma i detta fallet.

Min blogg och frågesida får under inga som helst omständgheter användas för disskussioner och/eller skitprat om andra personer, mina djur, mig och de val jag gör i programmet!

Jag skriver och delger mitt liv här på gården därför att jag tycker att det är roligt! Jag har inga som helst skyldigheter att göra det för er läsare och har fullständig nolltoleras mot skitsnack! Inte bara för att det är min blogg utan för att jag är sån som människa. Jag vill inte bli jämförd med andra, varsig positivt eller negativt.

Tyvärr kommer detta innebära att jag kommer att välja att sätta lösenord på min blogg och bara delge den till mina närmaste om detta inte respekteras.

Anledningen till detta är kommentar angående Per-Ola i min frågespalt. Han är en nära vän till mig. Jag känner honom på ett annat sätt än ni som ser honom på tv ngr minuter i veckan eller läser i kvällspressen om honom. Jag tänker inte gå in disskussion om vad han gjort, hur han framställs eller så. Var och en skaffar sig alltid en uppfattning om saker och personer, det är allas rättighet. Men det finns inga rättigheter att sprida sånt vidare! I vissa lägen blir jag moraltant! För att dra en parallell så framstås jag lite som en "bullmamma" vilket jag är långt ifrån. Jag är mycket för rätt och fel och är, försöker iallafall, alltid vara ärlig och schysst och förväntar mig att omvärlden är det mot mig och de runt mig. Men nån omhuldande person som vill ta hand om allt och alla är jag långt ifrån (vilket jag tror många trott från början). Alla har fel och brister, så även jag. Tro't eller ej   .

Men det var inte det här det skulle handla om utan en varningens finger om att jag väljer vilka kommentarer och frågor som läggs ut här. Men jag tänker inte vara ett bollplank för skitprat, då låser jag som sagt. SEn är jag heller inte intresserad att hålla någon längre dialog fram och tillbaka likt ett långt samtal eller brevvän. Kommentarer tar jag gärna emot, det är inte tu tal om saken. Men det är skillnad på att kommentera och att hålla låga i en kontakt. Jag kanske förklarar dåligt på hur jag menar... Jag menar bara: fortsätt gärna kommentera, jag svarar gärna! Men kommenterar inte om och om igen på samma inlägg för att hålla igång en kontakt. Jag känner att den tiden har  jag inte och faktum är att jag vill inte att någon ska känna sig förbi sedd bara för att jag inte svarat eller att min blogg ska bli just ett disskussionsforum.           

Ja jag kanske blir ansedd som bitchig nu, men det får stå för den som vill kalla mig det. Det här är MIN blogg om MITT liv.

Som det gamla bibliska ordspråket lyder: Var mot andra som du vill bli bemött själv!

Tyvärr är det allt för många som gömmer sig bakom både anonymitet på nätet och den stora massan och "glömmer bort" hur det kan kännas och uppfattas av den som blir utsatt för glåpord och skitprat. Skulle DU vilja bli utsatt?!

Vi hörs!

Jag som är en livsnjutare har njutit extra mycket idag. Tog en härlig ridtur i skogen med Blekis mitt på dagen trots riskerna att få en kula i huvudet. Man måste ju leva på riskerna ibland  . Tränade honom mellan träden och övade mycket på att smyga nedför backar utan att jag behövde ta i tyglarna. Jag blir alltid på så bra humör när jag rider honom. Han får mig att skratta varje gång. Maisan fick ståöver idag då jag skulle iväg fram på eftermiddagen. Ida var ute på sin första helt egna promenad idag. Annars har hon alltid gått i sällskap med en annan häst. Jag trodde att hon skulle vara lirte osäker och strejka att gå men hon följde mig som en hund. Hon frustade avslappnat och vi hade en superskön promenix i solskenet. Men hon är verkligen min stora utmaning. Så otroligt känslig! Men nu är hon trygg med mig iaf även om varje ny sak vi gör är konstigt och hon tvekar och går in i sig själv. Det kan räcka med att gå in i stallet i den andra öppningen där vi inte brukar gå in. Nu är hon dock så trygg med mig att hon har slutat rycka till så fort jag kommer nära eller rör vid henne. Från början studsade hon till och blev spänd bara jag rörde mig i hennes närhet. Nu jobbar vi på att jag kan hålla på med kläder och hennes utrustning utan att hon blir orolig. Jag har med andra ord helt börjat om med henne trots att hon var både riden och tömkörd innan, men jag vill ha en absolut trygg och tillitsfull häst innan jag jobbar vidare med henne. Tror att riskerna finns att vi hamnar i förtroendekris om vi stöter på partull under utbildningen.Såsmåningom kommer hon bli en kalasklippa, det är jag övertygad om: Hon är toksnäll med ett hjärta av guld. Men ett "renoveringsobjekt" vad gäller tillit till människor. En riktig utmaning för mig! Har aldrig jobat med en sån häst som Ida innan. Tillit och förtroende har jag jobbat med hos både Samanta, Brolle-travhäst och Najade men de har ändå varit stabila i psyket och inte alls så nerviga som Ida.

Träffade mina söta syskonbarn idag, alla fyra.

Matilda som nu är 10 veckor gammal.

Gooos!

Gick och mötte upp Ebba 11½ år som varit på kalas.

Lägger även ut bilder från arbetet med att lägga ut sand på gården. Glömde ladda upp dem när jag skrev om det i tidigare inlägg.

    Busarna är inte direkt hariga av sig.Islänningarna var mest sugna på päronen som skopan lyckades dra ner. Ibland var jag nästan orolig att Leira, Maisan och Brellir skulle få lasset sand över sig!

Figaro brydde sig som vanligt inte ett dyft om skopan och grävmaskinen över och bredvid sig.

Vi hörs!