Vad är en barnhäst? Egentligen finns det inga renodlade barnhästar. Det måste alltid finnas en vuxen intill barn när de hanterar och rider. Barn är för små för att förstå och växla mellan beröm och korrigering. Iallafall är det väldigt få barn som klarar det. Men jag tror alla är överrens om att en barnhäst är en tålmodig och lugn individ som har förmågan att koppla bort barnet för en stund när det gör misstag. En stabil och trygg häst som är uppfostad av vuxna. Jag har några såna underbara hästar: Jazzo, Fatima, Aldon, Pontus, Carin och Cleo. Sen har jag några sk "up coming stars": Piggelin, Nalle, Vaja, Saga för att nämna några av hästarna. 

Om två veckor drar verksamheten igång. Pontus och Jazzo tjuvstartade lite redan idag när min kompis Anna var här med min guddotter Jennifer 3½ år.

Jazzo är en klippa!

Anna och Jennifer hjälps åt, precis som det ska vara.

Jennifer konstaterar att man blir trött i armarna av att borsta hästen

Vi hjälps åt att göra ren hovarna

Så liten i den "stora" stallet, så sött!

Redo för sin livs första åktur!

Ni skulle hört glädjetjuten och det klingande barnskrattet!            

Så här går det till hemma hos mig: hästar, ungar och får i en sarlig röra!     

Pontus, minsta hästen på gården. Allt ser stort ut på honom till och med den lilla sadeln.

Hoppsansa så det kan gå! Pontus går obehindrat på fastän Jennifer sitter på sniskan. Vem kan tro att han är ung och "nyinriden"? så fantastisk grundtrygg häst som kommer få börja sin karriär som barnledhäst och fortsätta sin utbildning för töm ett tag till tills det är dax att prova bli styrd av barn på ridbanan. Men ett steg i sänder. Även om Pontus är fantastiskt snäll och grundtrygg ska inridningen ske med förstånd och skynda långsamt. Ett felsteg kan ta tid och vara svårt att reparera.   

Carin är en ny stjärna på gården. Eftersom jag startar upp verksamheten och har fått in bra med anmälningar behöver jag utöka med snälla, lugna och välridna små hästar. De jag har kommer turas om att användas i verksamheten men jag vill inte slita ut dem. Mina hästar ska inte bli utnötta och less på barn och ridkurser. Att vara barnhäst är tålamodskrävande även om man är snäll och klok häst. Hämtade Carin i norra Dalarna, närmare bestämt Furudal, efter att ha hittat henne på annons. Jag föll för hennes lugna och stabila temperament. Hon har varit barnhäst tidigare, är 14 år och efter att ha kikat i hennes pass insåg jag att hon har både RS och utställd med 39 poäng. Fått två föl utställda med 38 resp 39 poäng. Carin är fux och ser ut som en liten arbetshäst i formen. Så roligt att se henne och Fatima bredvid varandra. Samma ras men helt olika typer: Carin är robust och rejält byggd en riktig gammaldags shetlandsponny medan Fatima är av travstam och betydligt lättare byggd. Finlemmad och nätt. Nu tycker jag om de båda två som de hästar de är, men Carins typ faller mig i smaken.

Har fått rapport om Faxe som jag sålde. Han är älskad och det fungerar bra i det nya hemmet. Känns så bra!

Leira ska åka in till veterinären och kolla upp vad som är på tok. Hon faller rätt var det är när hon rids. Inte så att hon snubblar utan mer att benen bara sviker henne och hon faller ner på knä. Det händer minst en gång på varje ridpass, underlaget har ingen betydelse. Hon är ingen snubblig häst så jag misstänker att något inte står rätt till. En häst ska inte falla handlöst på knä vid ridning i skritt! Usch jag tror alltid det värsta tänkbara, men det värsta är att jag brukar ha rätt... Vet inte om jag inbillar mig eller om det är så att hon blivit väldigt kohasig i bak. fasar att hon utvecklat spatt och rejäla pålagringar i knälederna. Det känns som att det mer är bakbenen som sviker när hon faller än fram. Nej det känns verkligen inte roligt att åka in och röntga henne eftersom jag känner på mig att hon inte följer med hem igen   .

Brellir från Fjällbäcken, f -09, är till salu. Jag känner att jag kommer inte ha tiden för att hålla igång honom den dagen han ridits in. Han är en kalastrevlig valack efter Svartur wom Hochwald. Kommer bli hög, är redan strax under 140 cm, och har långa korrekta ben. Rör sig i fin trav och rund galopp. Men då jag har både verksamhet, Maisan, Lekis och ev Leira och ponnysar att köra och unghästar att pyssla med finns inte tiden att träna honom. Önskar att jag hade tiden för honom men måste vara realist.

Ja det var lite om vad som för tillfället händer här på hästfronten.

Imorse när Gun-Britt och jag var ute och red Maisan och Blekis såg vi en hel havsörnsfamilj alldeles ovanför oss. Så mäktiga de är! Häftigt att se fem stycken på enda gång! Vi båda blev alldeles lyriska.

Vi hörs! 

Jag vill tacka ALLA som stöttat, jobbat och hjälpt mig under inspelningen i somras. Ni betyder så mycket!

Speciellt varmt tack till mina underbara pappa som bott på gården under flera dagar och tagit hand om hundar och katter. Du är bäst!

Gun-Britt som hjälp mig med alla övriga djuren och turnerat runt flera gånger om dagen till stall och hagar och pysslat om och matat. Du är en klippa och fantastisk vän!

Till Anna som hjälpte mig med min brevhög och sållat ut till Sundbyholm och som alltid stöttar i vått och torrt. Livet vore innehållslöst utan dig!

Teamet, "min personal" med intervju-Tobbe i spetsen som fått veta allt från början.  Ljud-Hasse och bild-Ola, helt galna emellanåt med sin humor. Utan er hade inspelningen inte ens varit hälften så rolig och lättsam! Julia som stöttade och är så glad och positiv. Ludde och Marie som fixade och donade. Bild-Tove och ljud-Henrik från team 2. Har jag glömt någon? Jo det har jag! Linda förstås! Tack Linda för att du är den du är och gör det du gör! Du är oslagbar och så lätt att prata med.

Tack alla mina vänner och bekanta som pushat, peppat och stöttat! Min familj som är stolta över mig... Tack alla brevskrivare, utan er hade det inte blivit något alls!

Sist men inte minst: Pelle, Fredrik och Per-Olov! Saknar ord faktiskt. Älskar er rätt och slätt!

Hårt arbetande personal.... Julia, Hasse och Ola tar en paus.

Julia och Hasse i någon disskusion på kvällen under resan. Fritid!

Imorse kliev jag upp innan tuppen. Eller meningen var innan den, men det blev visst inte så. Hade svårt att somna, något på tv hade tickat igång adrenalinet.... Hur som så försov jag mig cirkus 20 minuter och kom iväg lika mycket för sent hemifrån. Attans! Kvar i åtta skulle jag infinna mig på tv4 i frihamnen. Alla som någongång åkt bil in mot Stockholm känner också till dessa hiskerliga bilköer om mornarna. Jag insåg raskt att jag aldrig skulle hinna stånga mig in i tid. Ringde min vän Kjelle som bor i Spånga, hur långt tid tar pendeln?? Bilburen som jag är tror jag aldrig att jag åkte tåg till honom under mina 14-15 år som Stockholmare. Skäms på mig! Vi gjorde sällskap till Gärdet där jag klev av tunnelbanan. Jätteroligt att ses igen! Lite hastigt och lustigt bara...Om jag hann? Jovars, allt är rellativt. Blev satt i smiket och stylad. Träffade Pelle (Nyström) och vi hann suga i oss två koppar kaffe innan vi tog plats i "nyhetsmorgon". Lite trött ser jag nog allt ut...men sömnen blev inte så lång. 

Från "kändissoffan" direkt hem till gårdsjobb:

Markarbete inför boxbyggen!

Helt klart omväxlande liv iallafall!

Weehaa jag kan köra grävmaskin!! Det ni, nu blev ni snopna va?!

Vi hörs!        

får se om datorn och jag kan hålla sams nu och lyckas få ner allt utan nätavbrott.... har tagit hela halva aftonen att ladda upp ett gäng bilder (blir inga "gubbar" idag heller pga seg dator).

Idag var det pressträff för Bonde söker fru i Stockholm. Alla vi åtta bönder var där för att titta på första två avsnitten, möta pressen med intervjuer och fotografering. Hur det gick, dvs vilka som de valt att följa får ni se imorgon på tv.

De hästar ni ser i tv imorgon är Samanta, Najade vd Reijsdrecht och Alice Gold med fölet Fjällbäckens Röding exakt på dagen 1 månad gammal. både Samanta och Najade är högdräktiga.

Fredrik och jag fann varann direkt redan på första infoträffen med inspelningsansvariga i våras. Sedan dess har vi haft regelbunden kontakt via sms, telefon och i söndags kom han hit och hälsade på. Natten till idag bodde vi på hotell i huvudstaden. Pressträffen började redan klockan nio så det fanns rum bokade åt oss. När alla samlats gick vi ut och käkade grekiskt och gick sedan på pub. Gunilla och jag satt dock uppe och ugglade till klockan tre på natten. Om någon tycker att vi ser trötta ut på pressbilder så...tja det finns anledning till det. Vi hade sjukt roligt! 3½ timmas sömn blev det bara, fast å andra sidan var ju det lyx till skillnad på natten till den 6/5 när mitt presentationsprogram sändes. Då satt jag som barnmorska i stallet hela natten och infann mig på nyhetsmorgon klockan kvart över sex på morgonen.

Vänskap vid första ögonkastet...en variant på kärlek vid första ögonkastet.

Jasså tröjan känns igen? Jodå den hade jag på mig på min presentation. Fredrik fick låna mina kläder och kom på att han trivs ypperligt i tjejtröjor hihihi   (yes jag fick dit en "gubbe"!)

Såklart han bekantade sig med djuren och speciellt tanterna.

Numera finns även vin på festistetra. känns mycket märkligt att pimpla rödvin med  sugrör.

Han ser ovanligt nöjd ut min lilla trädgårdstomte som numera fått flytta upp till bordet pga en visst brutal schäferfröken. betyder visst otur och de kan visst hämnas nått grönjävligt om något går emot dem så bäst att låta honom hållas....

Rumpnisse har skaffat egen kagge. Han brukar då och då klä på sig en hink.

Foxa fick följa med till stan på lunch. Hon skötte sig exemplariskt! Jag blev djupt imponerad och stolt över mitt annars rätt gräsliga yrväder. Hon bara satt och låg bredvid mig, var tyst och stilla och vem som än såg henne kunde nog inte i sin vildaste fantasi tro att det var hennes första riktiga stadsbesök och alla första restaurangvistelse. Foxa är som Mr jäkel och dr Hyde. Hemma är hon vidrig när hon sätter igång och härjar och röjer runt under höga vrål. På tu man hand är hon raka motsatsen. Ofta brukar hundar bli stressiga i miljöer och vara lugna hemma, men inte Foxa.

Avslutar med några bilder från hästhagen:  

Röding        

Saga

Vilda och Nirmar vill INTE vara söta på bild!    

Maja och kompisen Ida.

Vi hörs! 

Ibland är det skönt att kunna säga så till sig själv! Det behöver nog alla göra ibland. Ego-boosta en smula och inte skämmas för det!

Jag känner mig bra, flitig, ambitiös och målmedveten. Idag har jag gjort massor. Trots att väckarklockan på nått märkligt sätt stängde av sig själv imorse...   . Det blir väl så när man sitter uppe och kollar på dokumentärer. Nåja det var sent insläpp med mycket hö i givan så det gick knappast någon nöd på någon. Till och med vovvarna, läs Foxa, hade sovmorgon. Annars är hon en ihärdigt väckarklocka. Typ som en sån där varningssiren som de testar första måndagen i månaden klockan tre.

Idag har jag kört Jazzo, Fatima och Maja. Jag har tömkört Pontus och promenerat med Vaja som gick på egen prommis för första gången i livet. Hon har i och för sig gått rätt mycket med bara i sällskap med annan häst. Idag var det bara hon och jag. Jag passade på att ta med henne på en bajsplockar-sväng. Maja hade lababbat alldeles utanför en brevlåda. Jag försöker vara noga med att sparka undan skithögarna efter oss. Ofta tar jag det på en gång men när jag sitter i vagn, rider någon spänd häst eller dylikt är det inte läge att kliva av. Då försöker jag ta det efteråt, om jag inte glömmer förstås. Har hänt, även den bästa misslyckas     . 

Vaja tyckte det var jätteroligt att gå ensam med matte! När hon leds bredvid en ranghögre häst blir hon seg och håller sig bakom så det känns som armarna ska dras av i armbågarna. Men nu traskade hon på i raskt tempo, trygg och världsvan.

Maja har haft ett långt uppehåll från träningen och som den krutdurk hon är funderade jag på att gå med henne första gångerna istället för att spänna för vagnen. Men så tänkte jag: "äh vad fan det kan ju bara gå åt skogen!" Och det är väl ungefär vad det i värsta fall kan göra med vagn som välter i diket, häst som skyggar och hoppar in i buskarna osv. Maja var pigg och vaken men cool i skritten. Ibland är hon så på tårna att hon är svår, för att inte säga omöjlig, att få ner i skritt. Hon taktar ideligen och flåsar på. Men idag gick hon lugnt och jag kunde till och med jobba med att rakställa henne. Hon vill gärna dra åt vänster med kroppen, dvs ta i mer med högersidan. Däremot har hon bara en växel i traven: fullaste kareta! Den lilla ponnyn skulle vara oslagbar på travbanan, synd att hon har okänd stam. Bara ponnys med känd stam i fyra led och reg i Shetlandsförbundet får starta på travet. Jäklar vad benen går som trumpinnar på henne   ! Konstigt egentligen att hon hinner flytta dem och inte snubblar över sig själv.  Vi har lite att öva på inför körträningen för Mia Henriksson i slutet av månaden. Just nu övar vi på halter. Man kan faktiskt stanna och ta en kort paus, även om man som liten Maja tycker det är alldeles bortkastat med tid. Våra halter är några sekunder långa, men hon får inte gå framåt förrän hon står stilla och gå på mitt kommando. Jättejobbigt! Vi ska även börja jobba med lydnaden. Trava (t.ex) tre meter, sakta av. Skritta, halt, trav, sakta av, trav, skritt halt osv. Inte bara skritt i flera hundra meter och sen trav lång sträcka. Det ger muskler och kondis men ingen hjärnaktivitet och uppmärksamhet. Att lära sig trava långsammare tar vi på sikt. När lydnaden är befäst och hon kan ta halvhalter och lyssna på mig istället för att stresskuta fram. Älskar den här lilla fröken! Hon är en fröjd att köra. Galet pigg ibland och tittig. Men så positiv och glad.

Både Jazzo och Pontus var lite sega idag. Kanske är pälssättningen, det tar musten ur dem. Det är jobbigt att ta energi på att bygga vinterpäls. Fatima kändes lite olydig så henne ska jag tömköra så jag kommer åt henne ordentligt. Gamla damen bör kunna flytta sig i sidled när vagnen ligger för nära dikeskanten. Vill inte, var Fatimas motto idag! Hon gjorde det till slut ändå efter att jag envist stått på mig. Men hon kändes tvär och bestämd i sin ståndpunkt, i övrigt var hon pigg och glad att jobba framför vagnen.

Mina föräldrar kom ut efter lunch och hjälpte mig med trädgården. Jag krattat iordning Figaros hage och mockade ur kravallhagen. Pappa och jag försökte knåpa ihop min nya rockard till Maja och Pontus, men jag måste ta ner grejerna till Bengt och be om hjälp att slipa till dem. Han bygger bilar så han borde ha nån metallslip att fila till passformen.

Vi hörs!

Äntligen har jag träffat Simon och Matilda! Mina små söta brorsbarn som snart är 1 månad gamla. Tider har inte passat och faktum är att ibland har jag avbokat just för att jag känt att mamma och pappa har behövt vila istället för att sitta och hålla mig sällskap. För min del spelar några veckor hit och dit mindre roll när jag får se dem. Huvudsaken är att familjen mår bra och med tvillingar som ligger i otakt med sömnrytm bör föräldrarna få vila när chansen ges. Pratar med min bror flera gånger i veckan och får bilder via mms. Men idag så kände jag att nu tar jag mig tid om det passar dem.

Lycklig faster och en sömnig Matilda.

Pluttipluttiplutt vad goa dem är!

Självklart! Vad kan vara en mer passande present än en egen ponny? Simon och Matildas första häst! Tror lillstrumpan var lite förskräckt att gränsla häst innan hon hunnit fylla 1 månad! Här ska kunna ridas innan de kan gå!

Simon hade hållt låda på dagen och var lite extra trött.... Vi hann dock bekanta oss med varann innan sömnen tog över. Här i mamma Annikas trygga famn.

Matilda

Simon

Nä nu blir det bingen här och där med basta! Har kommit i säng oerhört sent två nätter i rad då jag fastnat framför dokumentärer på tv. Dumt! imorgon ska Maja få öva att gå med körhuvudlaget med skygglappar, Jazzo köras och Pontus tömköras innan mina föräldrar kommer mitt på dagen och vi ska ha trädgårdsdax.

Vi hörs!              

...försmäcktar jag snart på denna plats!

Det finns en liknande ramsa med Pippi Långstrump. KOmmer inte ihåg exakt men nått i stil med "utan mat i flera dagar försmäktar jag snart på denna ö". Fick höra i somras att jag var en Pippi Långstrump. Hm...jovars kanske finns vissa likheter?! Nu var det inte hårfärgen som Julia som sa det tänkte på utan på mig som person.... Jaja jag tar det som en kompilmang  .

Jag har varit utan internet tillräckligt länge nu! Blir snart tokig på allvar! Just nu har jag Telias mobila surf som funkar uruselt! Har testat det mesta som går här ute i "ödemarken" så där enorma mil från bebyggelse och civilisationen! Herrejösses jag bor ju lååångt ut, hela 1½ mil från Strängnäs, 1 mil från Enköping (där Telia familjen har sitt näste, eller hade...), 3 mil från Västerås och 7 mil bilväg till STockholm. Ursäkta men borde man inte ha nätkontakt då? BRA dessutom??? Bor på platta Uppsalaslätten, inte en tillstymmelse till bergsknalle. Inte ens en pulkabacke....  Jag hade ta mig tusan bättre mobilkontakter i storskogarna i fjällen, 6 km bakom låst bom med oändligheten som granne. Känner mig rejält irriterad! Har testat allt tror jag: Telia, 3, Tele2, Telenor...samma skit med olika namn! Här finns bara täckning ibland när det r vindstilla och vackert väder... Förbannat! Jag måste komma ut på nätet för att kunna läsa min mail och ta emot anmälningar! Kul om det går att betala sina räkningar också utan att stå på banken med 30-50 spänn för varje räkning de knappar in. Där går gränsen! Så nu har jag spytt färdigt.... har vandrat runt i trädgården, i huset, ner till stallet och till och med tagit hela jäkla datorn med mig till Uppsala för att kunna svara på mail och ladda upp bilder från datorn till bloggen! Helt otroligt!

Jo idag har jag varit i Uppsala och shoppat ihop med Stina. Började med en lunch, sen blev det shoppat. Jo jag har sagt det förr men det tåls att upprepas: jag älskar hösten! Ååå alla dessa mulliga mysiga tjocktröjor, höstens färger. Jag blir lyrisk! Köpte en fulsnygg tjocktröja i alla höstens färger. Ibland bara måste jag köpa nått även om det är på gränsen till fult. Vet inte varför, men jag är väl inte som alla andra då   . Fick tag på ny kollektion till nästa vecka som jag behöver då. Alltid kul med nytt och fräscht!

Det blev en fika också, efter typ 15 minuter i kö. Grr då kom mitt usla humör fram igen! Jag som inte kan vara tyst... Men en stod och sms:ade vid kassan istället för att jobba och två andra gjorde samma sak hela tiden och jag stod på en hysterisk dyr parkering med 25 spänn i timman! Kändes jävligt värdelöst och köa bort pengarna för att de inte jobbade på och hade kunden i centrum.

På tal om fika så var jag på Slottsbesök i lördags. Åkte först till Taxinge slott och blev helt överväldigad av allt fika och mysiga små butiker! Just det, jag älskar små butiker också. Såna som säljer fina servetter, små prydnadssaker, te mm. Inte skräp och tjafs utan fina påkostade saker. Köpte en älgservetthållare och ett paket älgservetter. Gillar älgar!

En sagovärld för ett kakmonster!

mmmm

Nån lakritsbakelse

Jammie vissa saker borde kanske byta namn   

På hemvägen blev det ett besök på Gripsholms slott. Ligger vackert intill Mariefred.

   Jag min stackare blev instäng bakom bom och lås.

I fredagsmorse klockan 07 blev Faxe såld. Han bor numera på andra sidan om Enköping och har sin 22 åringa halvbror som hagkompis och stallbästis. Kändes helt rätt dit han kom! Jag är så lycklig att han kom dit där han kommer till sin rätta. Till en tjej som vet vad en fjording innebär och älskar dem! Inte bara köpt honom som billig sällskapshäst som man kan ha och mista. Ångrar inte en minut att jag åkte tur och retur Sundsvall och hämtade hem honom. Det var meningen att det som skedde skulle bli. Jag har alltid separationsångest över mina djur. Men när de hamnar rätt så känns det faktiskt roligt att sälja hur konstigt det än låter.

Vi hörs!    

Nu har det tredje trädet inom loppet av en månad gett vika. Jag höll på att kratta falläpplen när det hördes ett stort brak och ett mindre plommonträd gick isär. Känns nästan obehagligt att gå runt och greja i trädgården. Borde kanske ha hjälm?! Fåren blev iafall lyckliga och har plommonfest liksom hundarna. Vete tusan hur min nattsömn blir med fyra hundar med plommonmage....

Har anmält mig till körträningar i höst igen. Första gången är om drygt 1 månad. Då ska både Maja och Vaja med. Vaja ska spännas för vagn då och Maja träna allmänt. Vill gärna ha proffshjälp första gången Vaja spänns fast även om hon är en lugn och grundtrygg pålla så är hon ju trots allt unghäst. Maja är tänkt att så småningom bli min tävlingshäst. Hon är en positiv, pigg och lyhörd fröken framför vagnen.

Har lagt ut Faxe på annons. Förhoppningsvis finns det någon bra som svarar som vill köpa honom och kan ge honom hans sista hem så han slipper flytta omkring mer. Lekis är stygg mot honom och även Pontus har ett horn i sidan till Faxe. Mr Figaro vill inte ha en kille i hagen bredvid så det blir trångt och ont om platser

när de inte fungerar ihop. Egentligen är inte Faxe något problem i sig. det är Lekis som är hingstig och dum men eftersom han är min rid och framtida tävlingshäst så vill jag inte sälja honom. Pontus fick agg mot Faxe när Pontus var hingst, det minns han väl.... Lill-skiten hängde i Faxes svans och var helt rasande arg. Faxe försökte negligera honom så länge som möjligt med tillslut fick han nog och gav igen.

På måndag börjar Foxas och min kurs på brukshundklubben! Fick info och bekräftelse idag. Det ska bli så roligt! Just nu hänger hon dock löst. Hon har börjat leka med fåren och ge sig på dem på ett typiskt otrevligt schäfersätt: hon biter dem över nacken. Jag blir skogstokig på henne men som det virus hon för tillfället är spelar hon bara "Allan-ballan" och kör med aktiv underkastelse på avstånd: "-nananana du kan inte ta mig!" Måtte hon börja löpa snart så hon växer upp nån gång.

Igår var jag till frissan. En stund för bara mig. Känns lyxigt här bland 46 individer som ska ha uppassning och påpassning. Passade på att färga håret utöver att det slitna riset försvann. Bäst att se till att få så lång Johanna-tid som möjligt   . Fick hjälp och tips på hur jag ska hantera att sätta upp håret med små enkla spännen. När det kommer till flätor och håruppsättningar känner jag mig som hon som är född med en klumpfot till hand. Vete katten om jag fixar det där på egen hand men det var kul så länge det varade!

  Inte lätt att fota sig själv alla gånger! Men jodå..det är jag!

Äntligen har  det torkat upp på gården! Allt regn gör golv och mark till lervälling. Höll på att skämmas ihjäl när det dök upp en kille med kort varsel, som skulle fixa telefonjack åt mig. Golvet var bedrövligt och jag kände mig helt ofräsch och sunkig själv. "-Jomen så att det brukar inte se ut så här...eehhh..jag får be om ursäkt...känn inte att du måste ta av dig om fötterna....eehhh...." åsso står jag mitt i skiten med en flugsvärm om huvudet (nä inte riktigt men det hade varit pricken över i:et). Jag kände mig som att det hade inte varit omöjligt.... Så pinsamt! Men 16 tassar, monsunregn och stallbacke är en ytterst dålig kombination!

Snuskigt värre! Men efter att först sopat upp grus och hundhår, sedan moppat golvet ett varv (med ca 7 hinkbyten i min hall och kök), dammsugit och sen moppat om golvet igen blev det rent och beboligt igen. Men vaddå, tror ni det har kommit nån hantverkare eller vän nu efter städningen? Nähä då, det är bara jag som går runt här och vet att jag faktiskt brukar ha det rent och fräscht. eller så gott det går iallafall. Det är en ojämn kamp och bara jag av alla som bor inne som städar....

Vi hörs! 

Å vad jag tycker om hösten! Jag tycker till och med om regnet och rusket. Jag känner mig så fräsch och levande varje gång jag varit ute länge i ruskväder. Finns inget bättre än att krypa ner under en filt till nån lugn skiva och en stor tekopp i handen och känna hur det hettar i kinderna. Finns inget mysigare än känslan av jord, lera och mull som klabbar under kängorna i mellan vattenpussarna. Ja jag kanske är konstig, men jag gillar det. Friheten, ingen annan är ute. Det är bara jag, hundarna/hästarna och regnet.

Var på tehandel härom dagen och köpte på mig några hekto löste av olika sorter. Löste och höst hör ihop.

Idag var Foxa och jag upp till brukshundklubben och kikade på en valpkurs. Hon fick träna passivitet och kontakt medan valpkursen höll på en liten bit bort. Gick i en regnhal trätrappa som miljöträning och för första gången tvekade hon lite. Men jag tror hon ska löpa snart. Hon har börjat fälla och blivit lite av Hinhåle själv. Hormoner i omlopp.

Egentligen åkte jag in för att köpa kattmat en halvtimma innan stängning. Tog Foxa med mig och vi något varv över hela Granngården-butiken och tittade på allt. Hoppade upp på en tom träback som de haft som utställningslåda skulle jag tro. Foxa åkte kundvagn på kattmatsäcken och var allmän glad och nyfiken. Svansen vajade på glad flagg hela tiden. Lyckan var när en i personalen hälsade på henne och övade henne på att stå med alla fyra på golvet fastän det är härligt med uppmärksamhet. Tur jag hade snickarbrallorna på mig och fickan fylld med godis. När jag skulle betala blev Foxa eld och lågor och plötsligt tog hon ett språng upp på disken och trampade runt på kassaapparaten! Jag hann verkligen inte med där! Plötsligt for hon bara upp i ett smidigt hopp. Såg hur en annan kund skrattade åt henne och det är tur att personalen har förståelse för djur. Foxa i ett nötskal! Positivt laddad i ett explosiv förpackning!

Nu har jag en trött schäferflicka bredvid mig. Jobbigt mentalt att först gå och shoppa och sen vara på brukshundklubben. Om en vecka tror jag vår vardagslydnad/aktiveringskurs drar igång. Det ser jag fram emot!

I helgen var jag på IKEA i Västerås. Gillar att gå där och strosa. De har byggt ett nytt IKEA där, världens största tror jag det är. Åt lunch och köpte lite smått och gott såsom servetter, ljus, ljuslykta, lakan och 3 små barnpallar. De ska jag ha när barnen ska kliva upp på ponnysarna på ridkursena. Det är inte så lätt att vara liten och komma upp på 1 meter hög shetlandsponny. Bra även för hästarna att få liten avlastning. Barnen kommer redan från star få lära sig sitta upp från båda sidorna om hästen. Det gynnar hästens muskulatur och är himla praktiskt vid avsittning i skogen. Kan man sitta upp och kliva av från båda håll slipper man ta hänsyn till markvegitation och lutning.

Hösten ger mig så mycket positiv energi. Allt startar på nytt. Nya kurser, ny skola (barn/ungdomsminnen), luften blir hög och klar, dofter av skog och mark, svampplockning, jakt. Så många fina minnen och känslor.

Idag jobbade jag med hemsidan och har gjort "knappar" för barnverksamheten, Figaro och kontaktsida. Det tar tid! Bilder ska laddas upp, text ska skrivas och formuleras så jag blir nöjd och det är övergripligt och lätt att förstå. Det måste korrekturläsas ett antal gånger för att dels hitta stavfel och fel meningsbyggnad samt försöka se det med andra ögon än mina, ur läsarens synvinkel.

I bloggen är jag väl medveten om slarvfel i både stavning och syfte. Ibland missar jag bokstäver och stora versaler. Jag gillar egentligen inte såna fel. är egentligen väldigt petig med texter och skrivning. Men allt handlar om tid. Jag ids inte logga in och rätta till i efterhand.  Ni får helt enkelt stå ut med mina fel och brister.

Är ni nyfikna kan ni gå in på www.krokanden.se som är min hemsida, för er som inte hittat hit via den. Själva namnet krokanden är mitt kennelnamn och hemsidan var från början en kennelsida. Nu hänger namnet med eftersom jag har min mail knuten till samma webdomän. Har tänk byta ett flertal gånger nu när jag har hästverksamhet också. Men det synkar aldrig rätt. Nu har jag gjort stor annons i lokaltidningen som kommer komma ut nästa vecka och var tvungen att länka till hemsidan för info. Eftersom äppelträdet trasade sönder min telefonledning och kontakt med cybervärlden kom jag efter några dagar med arbetet. Det namn jag ansökte om till hemsidan blev godkänt men den länk webhotellet gav mig funkar inte och det skulle ta x antal arbetsdagar för de att ta kontakt med mig så nu får "krokanden.se" hänga med ändå. Nu skiter jag i att byta!

Krokanden syftar föresten på en and med krokig näbb. Har inget med andar att göra. Viken vid mina föräldrars stuga hette tidigare "krokandviken" och syftar med största sannorlighet på storskraken som alltid finns där och dess krokiga näbb. Ville ha ett personligt kennelnamn med anknytning till fågelhundar. Så det blev Krokandens kennel. För tillfället ligger den vilande.  

Bjuder er på några bilder tagna under september 2008: Trevlig höst! 

                I bilderna: Försvarsmaktens Cvittra, Krokandens Pyssla och Dona, Krokandens Mot Alla Odds, Maihildur från Hästhava och Dis från Odensicke. Alla tagna i Duved med omnejd.

Vi hörs!