I lördags tog jag med mig Lekis och åkte på kurs hos Jamila Berg. En jätterolig och inspirerande dag! Precis vad jag och mitt humör behövde! Dels komma bort ett tag, jag njöt av att sitta bakom ratten och titta ut över andra landskap än det hemmavid. DEt blir tyärr allt för sällan resor numera, jag älskar att köra långköringar! SEn behövde jag en morot, en injektion av träningslust och inspiration. Under senare delen av våren, sommaren och hösten har det inte funnits så mycket tid för hästträning som jag velat. Lekis har dessutom trampat av sig ena framskon flera gånger under hösten och blivit stående. Hans kondis är med andra ord inte lysande.

Han var med på förmiddagspasset med mycket arbete i skritt för att få igenom lite av det jag upplever som olydnad med honom.  Men även töltarbete. Han är inte jordens mest piggaste häst. Jag har varit för snäll mot honom för så fort jag ställer krav kommer rena takten i tölten. Men han måste tänka framåt och inte gå och seg dra och drömma om allt annat som tar han uppmärksamhet. Han var väldigt högljudd och okoncentrerad och spänd till en början så vi fick jobba med den bten också. Nu är han inte världsvan heller, var bara 4:e gången  livet han åkte transport.  Tycker ändå han skötte sig bra, allrahelst på eftermiddagspasset som vila till allra sist bara för att stämma av lite innan vi for hem. Det blev ett kort pass, han var egentligen rätt trött både fysiskt och mentalt och hade träningsvärk dagen efter i hagen.

Se hans öga, han ser så trött ut.

På eftermiddagen lånade jag istället en utav Jamilas egna hästar. En häst som hade mycket vilja och det man brukar kalla het. Men shit! Jag blev kär!!! Vilken häst! Allt bara fungerade och jag slapp kämpa med engagemanget. Nu är inte Lekis slö men jag vill ha mer! jag vill ha en häst som går fort framåt för helt egen maskin och inte tröttnar. Känner att jag behöver den utvecklingen själv. Jag har kommit dit nu med min ridning. Jag vill utvecklas! Det har hänt jättemycket med min ridning på det senaste året. Kände att det klickade mellan mig och den hästen jag red. Han slappnade av och vi båda tyckte det var jätteroligt. Efter jag ridit den hästen kände jag att vissa bitar även föll bättre på plats med Lekis och som Jamila sa: "Du rider den här hästen mycket bättre än din egna". Jag kände det själv. Jag har fått ett stort huvudbry hur jag ska göra. Jag har som mål att komma ut och tävla och åka mer på kurser och jag känner att jag behöver det för att hålla igång motivationen. Jag är ingen skogsmullemänniska. Jag mullar runt  med mina barngrupper istället. Visserligen rider jag ute till 90% istället för att vara på ridbanan men jag försöker se till att träna hästen i skogen och vägen också. Men nu är byggnaderna såsom uteboxarna klara och vindskyddet bakom stallet nästan klart så i och med det är att skrot och jox som måste legat på ridbanan bortplockat, uppsatt eller slängt.  Nu går den att använda igen till det endamål den är avsedd för.

På tal om vindskyddet.Takplåtarna är på plats och marken ren från kycklingnät och gammal plåt. Jaglyfte på lite gammal halm som trillat ner från gödeselplattan och hittade ett brunnslock. Lyfte pådet oc vips uppenbarade sig det ett helt stort hål! En gammal skitbrunn från dentiden det fanns kor på stallet. Själva stallet byggdes 1846, inristat på en bjälke. Himla spännade! Nu måste brunnen täppas igen, eller på nått sätt göras ett rejält lock av betong som håller några 100 kg häst. Pratade med snickarkillarna som la plåtarnaoch de hade nån fiffig ide som fungerar. Det där gamla trälocket var intemycket att hurra för. Tur jag städade ordentligt innan jag tänkte släppa in dem. Hade aldrig hållt för en häst och hade någon trampat igen hade enda lösningen varit ett skott i pannan. Men hålet är snart åtgärdat.

Annars är det rätt segt här nu. Hästarna är sjuka. De är förkylda, inte riktigt alla men många. Det kom helt plötsligt bara med snor och hosta. Vi ligger lågt och väntar ut den. Vädret är inte superinspirerande  direkt för uteaktiviteter. Lilla Carin har vrickat höger bakben vid kotan och står i egen sjukhage. Även lille Peps är inte riktigt fräsch och släpar vänster bakben lite efter sig. Han rör sig högst ovilligt och har massa små plitor och finnar över ryggen och rumpan. Hans sätt att röra sig är extremt långsamt och stelt. Han ser ut som en fånghäst när han går men visar inga kliniska symtom på det. Ingen puls el värme i hovarna. Men något är fel. Jag vägrar tro att en häst bara har seg mentalitet, hela hans rörelsemönster skriker "jag har ont!". Får be veterinären kolla på honom men det känns som han har gjort sitt här på jordelivet. 16 år och färdig med livet. Han har falit ur (dvs tappat hull) rätt mycket sista tiden också trots fri tillgång på hö och även om han jobbat i grupperna så handlar det inte om hårt jobb utan gå koppelpromenader i skogen några halvtimmar i  veckan mestadels i skritt och korta travsträckor med små barn på ryggen. De jobbar inte direkt ihjäl sig. Han har haft fång förr i livet och jag är rätt övertygad att det är nått sånt på gång igen. någon metabolisk historia typ Cursing som ligger bakom med tanke på finnarna och hullet.

Vi hörs!  

 

Caroline

23 november 2011 22:07

Nå, spirar kärleken fortfarande på gården? ;)

Johanna Nordin

24 november 2011 13:02

jaaa du, önskar att jag kunde berätta...

 

Mia

24 november 2011 08:07

Hej Johanna,
äntligen fick man veta vem du valde,
är så glad att det blev Maria! Kommunikation är ju viktigt.
Hoppas att ni forfarande är tillsammans och kärare än nånsin! ;-)

Johanna Nordin

24 november 2011 13:01

Tack vad roligt! Ja kommunikation, både i allvar och humor, är jätteviktigt!

 

Kamilla

24 november 2011 09:29

Hur hinner du med dig själv? När du skriver om ditt liv här på bloggen så känns det som om du hinner med så mycket med djuren o gården. Är du en sån person som mår bäst när det händer saker hela tiden? Jag älskar att jobba hemma på gården men jag är lika noga med att kunna sätta mig ner o bara vara då o då. Är man då dessutom i ett förhållande så vill man ju ha lite tid med varandra också :) .. Ja, det är minsann inte lätt att få ihop allt i livet känner jag nu när jag skriver här.. jobbet, kärleken, djuren, släkten, vännerna, gården.. Haha.. Mycket är det som man vill/ska hinna med! ;)
Ha det gott o ta hand om dig!
Kamilla

http://www.kamillad.bloggplatsen.se

Johanna Nordin

24 november 2011 12:59

Va?! Ur menar du?? Vänner ..vaddå sa du vad är det? ;) haha

Faktum är att jag jobbar ju på min gård, på gott och ont ibland. Jag tycker själv inte alls att jag hinner med så mycket som jag vill och önskar. Men ändå älskar jag det här livet. Men jag kan känna frustration att jag är bunden, vill hinna göra andra intresse också, osv. Ibland känns det som jag bara hinner mocka skit.
Men det är ju trevligt att du upenbarligen tycker jag hinner med mycket :) Tror man lätt blir hemmablind och fokucerar för mycket på det som man borde och önskar än det man faktiskt har gjort och har lyckats med.

Kram på dej

 

Sofia

24 november 2011 10:37

Grattis Johanna. Du gjorde rätt val med Maria. jag tror ni kommer passa bra ihop. Jag hoppas det går bra på resan och att ni är tillsammans fortfarande och lyckliga. men om inte så finns ju jag ;) *kramar*

Johanna Nordin

24 november 2011 12:54

Tack Sofia :)

kram

 

Pierre "Vampe" Andersson

24 november 2011 11:13

Vilken underbar människa du är !! Tänk om flera vore som du. Då vore världen en bättre plats att leva på :)

KRAM PÅ DIG!!!

http://www.stockholmaren.net

Johanna Nordin

24 november 2011 12:53

Å tack snälla!

KRAM TILLBAKA TILL ER!

 

Katarina

24 november 2011 17:33

Tack för att du har en så "öppenhjärtlig" blogg :) Kollar till den varje dag ;) Kul att läsa att du har "tävling" som mål. Det skulle jag också ha om jag hade en häst och la ner mycket tid,kontra pengar på träning. Av tävling så kan man gå vidare i sin utveckling som ekipage.... och det är kul att tävla!!
Jag har haft turen och kunnat tagit hand om en kompis häst (halvblod)så jag har varit ute lite på tävlingsbanorna. Men tyvärr så lever inte den hästen längre så min karriär ligger på is för närvarande. Men man kan vara rätt så gammal och ändå göra bra resultat i ridning ;)) Aldrig försent!
Johanna, så jag tycker du skall tänka vidare på tävling.....:)
Sedan en annan sak, jag kommer sakna dig i rutan på onsdagarna, ett tag ialla fall....du har som alla andra skriver.... Etsat dig fast på något väldigt säreget sätt!! Du gick inte obemärkt förbi....och hade jag varit i närheten av dig så hade du märkt mig. Men hur det talar jag inte om.....
Varm kram i novembermörkret.

Johanna Nordin

24 november 2011 17:59

Tack själv!

Tävla är roligt! Har tävlat en hel del med hundar förr om åren så jag vet :) Jag tror dessutom att jag behöver ha den sporren för att verkligen satsa och anstränga mig.
Såklart det inte är för sent! Hoppas du hittar en annan häst i framtiden att tävla med :)

Kram tillbaka

 

Yehnny

25 november 2011 14:37

Åhhh du är så oerhört söt! Och ditt skratt kan vara det charmigaste jag har hört i mitt 25åriga liv!

Johanna Nordin

25 november 2011 22:42

Oj..tack snälla! fast jag har alltid fått höra att jag verkligen asgarvar typ HAHAHA helt odiskret :)

 

Kjell

1 december 2011 14:31

Hej Johanna.
Har alltid haft svårt med flator o bögar,men efter att ha sett dej på TV så måste jag säga det att det är synd att man inte är tjej,så jävla go.

Johanna Nordin

4 december 2011 21:32

Tack :)

 

Linda

1 december 2011 16:46

Vilen underbar islandshäst! Är du islandsryttare?
Jag har väldigt svårt att minnas inlägg jag skrivit i så vore tacksam om du svarade i min blogg :)

http://www.mittangsull.blogg.se

Johanna Nordin

4 december 2011 21:30

Definitionen på en islandsryttare? Är inte alla det som regelbundet rider islandshäst? Jag tävlar inte ännu men har det som vision och mål. Men jag hanterar gångarterna och kan träna dem med hästen även om jag inte är någon passryttare.

 

Linda

7 december 2011 20:49

Sv: Jag tänkte väl mer att jag missat islandshästarna utan bara sett shettisar och getter, blev då överraskad över att se dina fina islandshästar och undrade då hur pass intresserad du var över just islandsridning.

Jag är inte heller passryttare fast jag är islandsryttare ;)

http://www.mittangsull.blogg.se

Johanna Nordin

7 december 2011 23:18

Min Lekis har varit filmstjärna två gånger under hösten. Men du missade kanske just dem. Jag vill absolut fortsätta och lära mig mer och mer!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns ...

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...