Oj det finns mycket att säga till den överskriften. Först lite incider information angående förra avsnittet av bonde. Det som sändes i onsdags alltså.
Alldeles på slutet när vi lämnar djursjukhuset får jag nyckeln av Maria. Vi skämtar lite om bilen och min slutkläm är "nä inte sån här skitbil". Det finns en historia bakom den kommentaren. På vägen till djursjukhuset skenade plötsligt varvmätaren och slår fram och tillbaka mellan 1½-4 utan påverkan från mig. Vi låg på E18, en 120-väg som mynnar ut i staketväg. Det fanns ingen chans att stanna. Ute var det över 30 C varm och i transoprten stod Nirmar1 månad gammal som inte kunde hanteras i grimma och hans mamma Najade. Stannar man blir transporten snabbt överhettad. Bilen var helt galen och tillslut kom vi fram till en infoplatsdär vi kunde stanna. Så fort jag öppnade dörren kom stanken från en överhettad motor. Det luktade bränt! Jag var gråtfärdig. Livrädd att bilen skulle antändas. Hur fan skulle det bli då med Nirmar och Najade? Släppa ut dem lösa på E18 kändes inte som ett självklart alternativoch bara hoppas på att bilister hann väja och bromsa in. Ringde pappa och var lätt hysterisk, inte en bil till som bara ger upp! Det var otroligt skönt att Maria var med. Inte för att hon kunde göra nått men att bara ha någon att prata med betydde jättemycket. Min tillit till Volvo är lite skadad efter att in bil skar ihop utan att varna först,en nära väns volvo började brinna och hon hann precis få ut sina barn innan den var övertänd och jag har sett 3 brinnande volvosar sedan jag flyttade tillbaka från fjällen. Skrämmande! Nu kom vi tillslut som ni såg fram och hemvägen gick i skenfart då också men då kändes det inte lika hysteriskt eftersom det inte fanns djur inblandade. Däremot stannade vi i Västerås och käkade och förutom att jag lyckades backa över en ölflaska som exploderade under hjuletsom fick mig att gå igång igen. Inte ett bilhaveri till! Orkar inte laga punktering också! Vi käkade på Mac Donalds och jag fick köra fram och sen backa igenom mac-driven. En aningens orginellt!
Just för tillfället är jag sjuk. Har fått nån elak bacill som angripit mig och slagit ner mig i soffan. Jag blir alltid lite nedstämd och ynklig när jag är sjuk. Har man gård och djur är det ju inte bara stoppa i sig te och krypa ner under täcket och bara vara tills man blivit frisk heller. Är ohädligt glad över denna värmebölja och bra väder! Det innebär att hästarna kan sova ute så mockningen kan utebli. Måste röja i vindskyddet imorgon till trots. Liksom fodringen och vattenpåfyllnad måste ske flera gånger om dagen. Idag fick jag pilla i mig tabletter och åka och hämta mer hö. Halsen värkte vansnnigt av ansträngningen och jag orkade inte fylla fullt.
Det dåliga samvetet gnager över sånt som inte blir gjort och hästar som inte får göra nått. Men det är som det är och egentligen bara dumt av mig att tillåta mig känna efter. Men är man en känslomänniska så är man! Som den dramaqueen jag kan vara ringde jag sjukvårdsupplysningen natten till torsdagen. Tyckte det var så himla märkligt att jag bara hade hög feber och inga som helst förkylningssymtom. KOm på att jag blev hästbiten i fingret i tisdags. Var så klantig att jag gav Samanta en liten morotsbit i farten när vi gick på promenad. Hon tog mer än moroten så att säga. Blev nojjig och tänkte tillbaka på min tidigare fingerhistoria som utspelade sig för några år år sedan som slutade med 5 dagar på sjukhus med intravinös antibiotika. Nu har jag blivit förkyld oxå, tack och lov får jag säga! Blodförgiftning klarar jag mig utan!
Tänker trotsa min sjukdom i helgen och köra på med barngrupperna ändå. Har ingen lust att ställa in igen. Det är en sak när djuren är sjuka eller om man är så dålig att det inte går att stå och gå. Men jag pillar i mig tabletter och kör på ändå.
Grupperna slutar snart men jag har har frågat runt lite om de vill hoppa på en omgång till direkt och flera är sugna att fortsätta. Det känns jätteroligt!
Lägger ut lite bilder från tisdagens hästdag.
Brellir i rundkorallen och löslongeras för första gången. Liten börjar bli stor!
Man måste hinna gosa och mysa mellan varven
Matte bjuder in och Brellir kommer
Så här skitig hittade jag honom i hagen.... Geggamojja är visst kul!
Jobba med löslongeringen passar perfekt för Leira som inte ska ridas än. Den är 18 m i diameter så slitaget på lederna blir mycket mindre än vid vanlig longering.
En vanlig dag ochdjuren håller sams
Nästan jämt iallafall... Rakel och Rumpnisse gör upp. Han kan inte låta bli att retas med getterna ibland även om han vet att han alltid går ut som förloraren. Annars är han nästan töntigt snäll bagge. Men det är jag bara tacksam för.
Samanta och Piggelin på promenad och det här var innan mitt finger degraderade till motot .
Vi hörs!
Mima
5 november 2011 01:22
Hej på dej!
Usch...=( Hoppas du snart e frisk å e tillbax i matchen!
Jag har inte heller nåra bra erfarenheter av Volvo. Skulle aldrig igen köpa en volvo, och vann jag en skulle jag sälja den. Verkligen en överskattad bil i mina ögon. Fransk "skit" e mycke böttre! ;)
Självklart saknar jag lillgubben åxå! (Peps alltså) Absolut utan tvekan! Båda lika mycket, fast på olika sätt! Thrust e ff lite deppig över att dom åkt, även om det är bättre. Don har ju trots allt vart en flock (endast dom tre) så länge. Anledningen till att jag "tjatar" om Easy e att det är han som verkar vara linslus. ;)
Krya på dej nu! Stor kram! /Mima
http://mammamima.blogspot.com
Johanna Nordin
5 november 2011 12:28
ÅÅÅ nu är Peppe nöjd :) han var lite bekymrad och orolig att han inte var saknad ;) Easy tar ju för sig mer och har en del hyss för sig. Går under smeknmnet "pansarvagnen" eftersom han får för sig att trycka sig ut genom grinden när han inte ska följa med och inte alltid visar hänsyn och respekt att flytta sig. Men de är goa gubbarna! Snälla men ändå olika. Fast båda 2 HATAR ridbanan! Måste ha traumatiska minnen och erfarenheter av såna. De blir introverta och vägrar röra sig. Tvingar jag blir de skitsura och Peps far runt och bockar :o! Ute är de hur snälla och fina som helst! Peppe gör ju inte mer knop än han måste, men det visste jag ju :)
Just nu har vi små övningar av slaget "vi kommer lära oss älska ridbanan om några år". Ett steg i taget....
kramar
Pia
5 november 2011 08:17
Nä nu får du allt krya på dig och så blir det nog till att framöver byta till ett annat bilmärke! Det är otäckt när bilar gör som de vill :O
Jag har alltid tänkt att det måste vara ett fast staket i en rundkorall men det där går ju lika bra :) kanske skulle ta och dela av en liten del av hagen...så man kan börja med unghästarna...
Vilka underbara bilder på djuren som samsas och den jättefina bilden på dig och småttisarna. Man blir så glad när man ser din lilla gård.
Kram och krya på dig nu!
http://lillablidkulla.webs.com
Johanna Nordin
5 november 2011 12:17
Det tror jag absolut skulle funka (en del a hagen alltså). Själv har jag börjat drömma om en skrittmaskin ;) 17 vad praktiskt när man själv inte hinner eller orkar! Får bränna ner ett hus på gården först för att få plats...en baggis bara ;) Vad sa jag på tv i onsdags? "djuren går alltid först"
Själv skäms jagnästan för bilden på mig och småttisarna. De ser groteskt tjocka ut! Världens ballongmagar! Men Samanta är väldigt rundom magen, nästan så jag är orolig.... vem kan vara den skyldige??? Men nej det är bara mamma-mage. Hon har fött 2 föl och blivit lite motionerad så magen har inte dragit ihop sig. Sen gillar hon mat förstås :P Men hennes sele (och ingen sele alls!) passar för hon är så tunn och urdiad av fölen. Varenda muskel är borta...
kramar tillbaka!
Carin Hart
5 november 2011 11:14
Fina bilder!
Krya på dig, aldrig kul att vara förkyld.
Johanna Nordin
5 november 2011 12:10
Tack! Nej usch och fy. Så segt! Men jag har nästan bara feber och ont i halsen dessemellan. Jättemärkligt.
Mima
5 november 2011 23:49
Vaaaa!!!? E det sant? Jag har aldrig haft dom på bana (eftersom vi tyvärr inte har någon) så det visste jag inte. Har heller inte hört något av Elinore (hon som hade dom innan) om detta. Iof hade hon inte heller någon padock. Trodde ALDRIG att Peps kunde ens tänka sej att bocka! =0 Blir faktiskt förvånad när du säjer set. Hoppas dom sköter sej i övrigt!
Kram kram!
http://mammamima.blogspot.com
Johanna Nordin
6 november 2011 09:33
Haha jo det är sant! Först kickade han till mig och sen for han runt som en rodeo häst och var arg på mig (inte på hon som tack och lov satt kvar och inte blev rädd). Men nått måste ha hänt på ridbana i livet. Han är en ängel annars så väldigt tråkiga minnen eller prestationskrav :( Men jag tycker det är bra att det finns lite jävlar anamma även i Peppe. Djur som inte reagerar på nått ska man vara mer försiktig mot. Den dagen nått händer så händer det oftast väldigt mycket med såna....
Nu ska det ut och jobba med barngrupper. Smågubbarna sköter sig jättefint!
Kram
Kamilla
6 november 2011 02:17
Trist att du är sjuk :( Jag jobbade i barnomsorgen innan och det känns som jag blivit immun mot det mesta för jag är sällan sjuk nu mer. Man blir ju så ynklig när man blir sjuk och tycker att man är den person som det är mest "syndast" om i hela världen!! Nackdelen med att stoppa i sig piller o kämpa på är ju att det går inte så fort över då som om man hade bäddat ner sig o låtit det ha sin gång. Men vad ska man göra när man har djur? Då måste man knapra piller o ta hand om dom. Krya på dig! Kanske en skvätt whiskey i en kopp varmt kaffe eller en skvätt rom i en kopp varm choklad innan du kryper ner i sängen kan hjälpa? ;) Kram Kamilla :)
Johanna Nordin
10 november 2011 21:32
Tack, men bacilluskerna hänger envist kvar. Blä! Brrr problemet är attgillar inte sprit :( Huvva synd att inte rödvin har samma effekt!
Fast jag vete tusan, jobbade själv som förskollärare i typ 17 år och jag var ofta förkyl och småfebrig. Är väl en klenis då ;)
kram
Mia
7 november 2011 13:58
Hej Johanna,
vilken fin bild på dig, Samanta och Piggelin.
Har nyligen hittat din blogg och tycker att det
är så roligt att läsa om vad som händer i ditt liv! :-)
Tråkigt att höra att du har sådan otur med Volvo bilarna!
Själv har jag bara positiva erfarenheter och kör en V50, bilen
känns väldigt säker och bra.
Krya på dig!
Johanna Nordin
10 november 2011 21:29
Tack :)
Jo det är nog egetligen mest bara otur. Med tanke på att det är den vanligaste bilen i landet på våra vägar. Men jag blir ju lite skeptisk :P
Ha det!
Maria Andersson
7 november 2011 18:10
Hej.
Hoppas jag inte stör..
Testade att skriva igår men det funkade nog inte. :(
Min granne håller på med Islandshästar.
Åse Ericson, någon du känner kanske??
Ha det gott..
// Maria
Johanna Nordin
10 november 2011 21:27
Hej hej!
Jag är faktskt väldigt hemlig både inom shettis och islandsvärlden - än så länge och vad jag tror ska jag kanske tillägga.
Men nej jag känner inte Åse, fast jag har hört namnet.
Jag vet ibland strular det med lösenordet, eller bokstäverna man ska fylla i. Du får testa igen, fast det gjorde du ju faktiskt ja ;)
Ha det gott du med!
Caroline
17 november 2011 15:08
Min fråga är vem det är som tar korten på dig? En hemlig kärlek? ;)
Johanna Nordin
17 november 2011 20:06
Gårdstomten på loftet kanske ;)? Nädå jag har folk omkring mig, tro't eler ej ;), som jag brukar trycka kameran i näven på när de minst anar det.