Tack Marie, Linnea och Bella för en underbar eftermiddag! Linnea hade skolavslutning idag och efter det kom de direkt ut till mig och fikade med kladdkaka och vaniljvisp (trollade med knäna när jag öppnade frysen   ). Båda barnen älskar djur och Linnea höll på med kaninerna och matade med maskrosor så gott som hela tiden. på slutet öppnade jag tatueringsstuga och tatuerade alla tre tjejerna. Oanad talang va? Var väl ingen som trodde att jag är en jävel på att tatuera? Men med vatten och trasa är jag oslagbart duktig   !

Pippilutterna har fått flytta ut och trivs som fisken i vattnet!

Kaninungarna har börjat lämna boet och tagit sig ner på nedervåningen. Så små och söta! Morris tycker dock att de ser riktigt delikata ut och med tanke på att han i måndags kom med en färsk harunge utan huvud i munnen, vågar jag inte tänka vad som händer om han får tag i någon liten kaninskruttunge.

Foxa tycker liksom de andra hundarna mycket om barn. Här förföljer hon Bella i hopp om en lekstund.

Mina djur är inte de mest blyga och skyggaste direkt.  Bella pekar och undrar varför fåren har örhängen. Linnea var lite mer reserverad i hagen.

Bella och Tufflan

Gosstund med Saga och mamma Cleo. Röding sov djupt och missade hela besöket   men det var nog lika bäst eftersom han kan bitas och busa som den lilla hingstunge han är.

Dagen har varit vansinnigt varm och kvalmig. Hade tänkt mocka ur åtminstone två boxar idag men nöjde mig med Alice och Rödings box på 8,4 km2 (fick veta exakta måtten när de var här på kontroll). Nu avslutade jag inte för att det varm och svettigt att mocka utan för att det började bli kväll och jag ville att stallet skkulle hinna lufta ur sig ordentligt till insläppet. Bäddarna drar som sagt upp mycket odör och ammoniakångor.

Vi hörs!   

Nej får får lamm....eller hund   .

Varje gång jag tar in och ut hästarna ur hagen smiter Tufflan ut och går som en lydig hund bredvid mig i ett perfekt fotgående. Så många timmar jag la ner på perfekta fotgåendet med positionen på mina gamla tävlingshundar och så har jag ett lamm som gör det helt naturligt   . Det enda som saknas är sättandena i halterna och en finslipning på vänter svängarna där hon tränger något   . Undrar om man kan få dispens för att starta lydnadsprov med en fårHUND? Anna sa att hon skulle fota oss men det glömde vi tyvärr bort, får ragga någon annan fotograf men fördelen är en som är insatt i tävlingslydnad och vet vad h*n ska fota.

Idag fick hon följa med mig upp till huset. Jag hade någon förhoppning om att gräsmattan med sin grönska skulle locka henne att vänta utanför på nappflaskorna. Jo tjena att det gjorde!

Herr Ober! Milsch bitte!

Hundutfodring pågår. Tufflan får vänta på sina flaskor i micron. Ingen av hundarna bryr sig. Har inte alla ett får i flocken? Vårat är dock inte svart     .

Minna  fjäskar lite för den klart annorlunda hunden. Bäst att visa sig snäll, tycker Minna.

Det här med nattvak börjar bli en ohejdad vana nu. Två nätter i rad har jag vaknat för klockan vid fyratiden på morgonen/natten och tassat ner till stallet och tittat till stona. Nu börjar till och med jag, som är en morgon rugguggla fatta vad folk menar med att det är så underbart tidigt på morgonen! funderade ett tag på att gå en långpromenad, men insåg att jag bara sovit fyra timmar och den här dagen skulle kanske bli förstörd om jag inte sov vidare.

Hade gått loss med flugspray i stallet innan insläppet då det var miljarder myggor där inne. Nu var det lika fullt igen. Antagligen söker de sig in till den värmen hästarna alstrar. Gick runt och sprayade myggmedel på hästarna  och sen blev jag sittande inne hos Figaro i minst 10 minuter och gosade och kliade honom. Han njöt! Vilken mysgubbe! den där tiden på dygnet var han lugn efter att ha stått på box i stallet med full koll på sina tjejer som fått hö att tugga på. Det var en idyll att sitta och mysa med hingsten och lyssna på de andras hömalande. Det tyckte uppenbarligen Figaro också. Han hade inte alls några som helst fasoner för sig som han har vid framför allt utsläppet. Då försöker han bita i grimman när jag trär på den, ibland stegrar han sig innan jag fått upp boxdörren och han är väluppfostrad och vet att bitas får man inte men ibland flyger fan i honom och han kan liksom inte låta bli att ta en tugga. Han bits inte hårt, det har aldrig gjort ont och han vet väl att det är absolut förbjudet. Direkt när han nafsat till slänger han sig i panik bakåt som om han kom på sig själv "Jävlar nu IGEN!" och det märks att han fått stryk tidigare i livet. Jag förklarar lugnt att: "matte slåss aldrig. Matte kan bli arg om Figaro är dum men matte slåss aldrig" Lockar honom till mig och varje gång verkar han förvånad och lättad över att den höjda handen aldrig kom. Figaro har sån respekt bara för en sträng röst så några slag och sparkar behövs verkligen inte. i början när han gjorde något dumt och jag höjde rösten för mycket kunde han vända rumpan till för att i värsta fall försvara sig. Men nu har han insett att det är en schysst matte han fått och slutat med dem försvaren. Det gäller verkligen att förstå varför de agerar på ett sätt även om det inte är så behagligt alla gånger när en häst vänder rumpan mot en beredd att slå. I Figaros fall handlar det om rädsla i kombination med den stress han har med alla sina hingsthormoner. Han kom till ett nytt ställe, men okända människor och fullt med brudar som uppvaknade honom och jag vet av Anne som jag köpte honom av att han haft det tufft och blivit missförstådd. Inte undra på att det kan slå runt och bli fel. Men om jag gått på honom i de lägena och minsann visat honom sin plats hade det blivit väldigt fel och tagit lång lång tid att få honom att få ett förtroende för mig. Om det någonsin hade gått. Hästminne vet ni. Men den Figaro jag satt hos inatt var en helt underbar individ som fick mattes hjärta att smälta! Älskade lilla Figaro! liten på jorden, men stor i orden!

Idag ska här mockas ut halmbäddar. Det luktar utedass i stallet så åtminstone två bäddar måste ut nu. Min kompis Marie kommer hit med sina två barn Bella och ... men jösses, jag har glömt vad hon heter! Hm! Jaja det löser sig. Har fått för mig Amanda, men det heter Karins dotter...

Vi hörs!