Nu är vintersäsongen i full gång igen. Igår kom alla shettisarna hem från betet och islänningarna flyttar hem på tisdag.Borta bra - hemma bäst! Mina småtroll hade bråttom hem. Samanta låg på som en fläktrem i kopplet. Vi tog hem dem alla på en gång. Hade lite bråttom så nått annat fanns det inte tid till. Alla fyra fölen skuttade förväntansfullt lösa runt oss på vägen. Jag fick knuffa ut Vilda ur hagen, det är ett litet problem med dem. De fattar inte att trådarna är borta och att det är fritt fram genom grindhålet. Vilda sprang olyckigt fram och tillbaka vid den osynlig gränsen och gnäggade. Samanta och jag gick tillbaka och hjälptes åt att  knuffa på. Gäller att se upp bara så man inte åker på en tjottablängare av ett stressat föl. Kan lova att en spark från en litet shettisföl mer än känns och lämnar schyssta bläckor. Tur att mina fölisar är så tama och hanterbara i sin ohantade uppväxt! Hur jag menar?

Jo, fölen släpptes på bete i mitten av juni och i början av juli. SEdan dess har de inte varit i närheten av stall, grimma och "tvångshantering". Visst lyfter jag på hovarna lite då och då i hagen och gör ren dem. Men i ärlighetens namn blir det inte så mycket av det. Det är dessurom svårt att få dem att stå stilla utan väggar att luta sig mot eller hindra dem att gå iväg. Däremot får de ofantligt med pussar, kramar, och blir gosade med och pillade på överallt på kroppen så inget är konstigt eller skrämmande. Alla mina föl är och har alltid varit så otroligt tama och kontaktsökande! Visst kan de protestera som de ungar de är men de visar inga direkta rädslor och de kommer alltid fram och vill ha mest uppmärksamhet av alla.

Helt otroligt när de kom hem igen efter sitt vildhästliv, som är den största delen av livet: de kände igen sig och ingen tvekade att gå in i stallet på kvällen utan gick raka vägen in i sin box.

Iofs har jag haft ett gäng hästar hemma hela sommaren, men nu börjar det riktiga livet igen: vintersäsongen med allt dess jobb. Ändå har jag svårt att sätta ord på den lycka jag kände när hagarna fylldes upp här hemma! Min hästar är äntligen hemma så jag får rå om dem. Det var som fjärilar i magen av lycka och jag stod länge vid grinden till kravallhagen och njöt av deras närvaro.

Imorgon kväll startar verksamheten! Det ska bli så roligt!! Dagen skall ägnas åt att röja i skogshagen så elen verkligen kommer fungera där. Några sena kvällar har dovhjorten stått och brunstbrölat där uppe. Vill ha fungerande el både för att förhindra inbrott och utbrott i hagen. Shettiskillarna kommer att gå där ett under hösten från det att islänningarna kommit hem. Blir lite meckigt att hämta och lämna igen för att ha dem i verksamheten, men det får funka ett tag. Där uppe har de det bra, ett "berg" i mitten av hagen så de kan välja på vilken sida de vill stå på för att få lä från vinden. Det kan suga i rätt ordentligt i vinden, men småtrollen har det helt vindstilla i sin hage. De når ju inte så högt över backen   .

Håller på att bygga uteboxar och plattan ska gjutas nu i veckan. Ett vindskydd ska upp i anslutning till kravallhagen innan vintern och kylan/frosten så inte pojkarna ska behöva stå utan tak för huvudet. Har gjort skisser för vem som ska stå var beroende på hästarnas behov och "önskemål". Vissa vill absolut stå på stall, andra avskyr att gå in, några behöver stå inne under kalla årstiden andra svettas inne. Vissa vill stå bredvid sin bästis och andra ska helst inte vara grannar och absolut inte gå i samma hage. Mycket att ta hänsyn till men jag tror jag fått till det riktigt bra. Sen kan det ju hända att det blir akuta rokarder ändå.

Vi hörs! 

 

Anna, Faran & Axxa

19 september 2011 10:07

STORT STORT LYCKA TILL IKVÄLL!!!!!!
Det kommer gå finemang, hoppas på bättre väder bara... :)
Kramar

http://www.rackartyg.net

Johanna Nordin

19 september 2011 10:57

Tack men du, det finns inget dåligt väder vettdu ;) hmpf....

Håller och planerar kvällens ponnykul nu :) Tänkte vi skulle hitta på nån form av regndans med häst ;) Äh det löser sig!

Kram på dig

 

Helena

19 september 2011 11:00

*skratt*...du låter precis lika frälst som min kusin gör när hon skriver om sina hästar på fb, men är det som att driva ett dagis? Fast för hästar...;)

Johanna Nordin

19 september 2011 12:10

Haha ja jag brukar tänka så jag med :). Har ju jobbat 17 år på dagis så de här är liksom som att gå från ena bajsblöjan till den andra ;) hihi

Ha det så bra!

 

Sofie

19 september 2011 15:06

Är det försent att skicka ett brev till dig nu? Jag insåg inte hur hur många intressen vi faktiskt delar innan jag började läsa din blogg..

Kram

Johanna Nordin

19 september 2011 16:40

Hej, du får göra det som känns bäst för dig. Jag kan varken säga bu eller bä hur det står till med mitt kärleksliv.

 

Sussi

19 september 2011 18:18

Att placera hästar i boxar verkar vara minst lika svårt som bordsplacering vid finare tillställningar :-) Ja jisses! Du löser säkert det
också.

Johanna Nordin

19 september 2011 20:29

Absolut! Det är typ samma lika, gäller att sätta dem bredvid varann som har nått gemensamt att prata om hihi
Men det finns säkert dem som bara stoppar in hästarna i boxar och de får gilla läget, men sån är inte jag :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns ...

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...