Det är obeskrivbart underbart härligt att vara hästägare just nu! Ridit i skogen på en lång skrittur och toknjuter varje sekund känns det som. Sol, värme, fågelkvitter mestadels från koltrasten som lägger upp riktiga symfonier. Träd och buskar har precis slagit ut och är så där ljust gröna som påskens färg, blåsippor på marken med sin lilablå färg och fantastiska dofter från naturens nyutslagna värld och på vissa ställen dofter från någon som grillar. Det är så underbart!

Först ut var Leira och Jazzo som jag körde. Sen Maisan och Lekis. Vi stötte på älgen sista vändan men ingen av hästarna brydde sig direkt. Var mest jag som konstaterade att det luktade älg där det stått och noppat björklöv små som musöron. Jag är så glad att jag bytte Ljufa mot Leiknir (Lekis/Blekis). Vilken häst han är! En ren fröjd att vara ute med. Glad och positiv. Inte för att det andra är några surkorvar men ändå.

Jag känner mig så glad och lycklig! Våren gör sitt till, efter den här evighetslånga vintern och slitet är våren mer än välkommen hos de flesta kan jag tro. visst är det så? Men faktiskt så känner jag mig så lättad att allt är offentligt nu och rulliansen igång med Bonde söker Fru. Ingen mer oro eller press att någon ska råka försäga sig och allt har bara flytigt på bra hittills. Känns som en stor spänning släppt. Nu är det bara att åka med i karusellen. Att prata med journalister har hittills inte heller känts spänt eller ansträngt. Jag kan ju bara vara den jag är! Det är det jag är bäst på. Pratade med min kompis Ida om det förut. Sa att jag var lite orolig för att folk skulle tro att jag spelar eller så. Hon bara log sådär lugnt som bara Ida kan och sa lugnande " Men Johanna vi gamlingar som känner dig sen länge vet ju att det är du". Det är helt sant. Det är också det som betyder mest.

Vi hörs!