För att bli uttagen i programmet Bonde söker Fru fick jag genomgå tre intervjuer, två här hemma och en via telefon. Var massor av frågor att svara på om mig själv, vad jag söker, min syn på kärleken, vad romantik är osv osv. Inga snabba intervjuer. Kärlekstankarna vändes ut och in i mer än 2 timmar per gång. Med filmkamera på förstås. Kom att tänka på det idag, frågan om vad jag upplever som romantiskt. Minns att jag svarade nått i stil med att det kan vara lite som betyder mycket när det kommer till romantik och enkla saker som att vara vid ett vackert ställe i rätt ögonblick. Naturen är fantastiskt romantisk!

Idag har jag upplevt naturens romantik. Fast ihop med Blekis.... Red ut i solnedgången på en stig genom skogen där man får kontakt med Mälaren. red fram till vattnet för att se om det gick att se djupet. Blev stilla där. Blekis stod lugnt och lyssnade på naturen. Fiskar hoppade och slog i vattnet. Måsar skränade på avstånd. Ljumma vindar. Dofter från en nyutsprungen värld. Solen som just gått ner bakom skogen och det kändes som hela världen stod stilla. Inga motorljud från båtar, inga flygplan, inga traktorer, ingenting utöver naturliga ljud. Det var förtrollande. Blekis vände sitt huvud mot mitt ben och jag sa till honom att "det här är romantik Blekis, och så är det bara du och jag". Nu är jag tacksam att jag fick dela den här stunden med min vita springare, men å just såna här stunder drömmer jag om att få dela med Henne. Meta lite, tända en grill/brasa och bara vara. Och inget hysteriskt fläktande och klagande över myggor. Mygg hör svenska sommaren till. Efter tre somrar i fjällen med smådjävlarna är myggor trevliga väsen som knappt känns när de sticks. Smådjävlar är en sorts minimal knott som kommer in under alla kläder och gör nått så in i hel... ont när de bits!

Jag är så lycklig över all positiv respons jag har fått på att jag nu är Bonde-Johanna. Har träffat på lite grannar och bybor och de tycker det är jätteroligt.

 "-Här kommer bonden ridande", var en glad kommentar med två stora leenden idag.

Tusen tack för allt  stöd från när och fjärran! Har bl.a fått mail från en tjej på andra sidan jordklotet som lovade följa programmet på svtplay. Vilken grej! Jag har själv inte fattat hur stort det här är. Jag har fått höra förut att jag är stark. Jag känner mig inte alltid det, jag är ju bara jag 24 h om dygnet. Tycker inte själv att det jag gör är så märkvärdigt. Men efter en kommentar om att det här är att jämföra med L-world så börjar jag långsamt fatta att det jag gör kanske är modigt ändå, och stort.

Tillsist vill jag bara vänligt förklara mig. Jag kommer inte att svara på vän-förfrågningar på facebook. Självklart blir jag stolt över förfrågan men personligen använder jag facebook för personer jag redan känner. Vet att olika människor ser olika på facebook. Men för mig är det ett sätt att hålla kontakt med vänner och i viss mån bekanta (som iofs blir vänner via fb). Jag känner att jag vill ha det så och drar en gräns för mitt privatliv. Jag har tom varit så rak att jag blockerat vissa personer som aldrig kommenterat nått till mig, aldrig "bjuder på sig själv" med kommentarer/inlägg, eller personer jag knappt skulle känna igen om jag mötte de på gatan eller inte träffat på mycket länge. Hoppas ni förstår hur jag tänker.

Vi hörs!  

Men hur underbart är det inte nu??? Måste nog leta efter nått kort, en kjol eller shorts och dra av mig jeansen nu. Åtminstone här hemma på altan. Inga ben vita som mangezyl ute i offentligheten tack! De behåller jag för mig själv ett tag till. Slarvig med att smörja in mig också så de vita benen är som  gammlat krackilerat porslin   . Men det brukar ge sig själv det där när långbyxperioden är över. Plötsligt används både rakhyvel och kroppslotion mycket mer frenetiskt. Nån som känner igen sig?

Sitter och väntar på att Gun-Britt ska komma över så vi gemensamt ska ge oss på att brodda av hästarna. Nu är faktiskt issäsongen över! Men broddarna sitter som gjutna, dragna på skon innan den sattes fast på hoven. Känns som man knäcker sönder lederna på hästarna så den ena håller i hoven för kung och fosterland och den andra slåss mot brodden. 

Annars är det en lugn långfredag. Jag har varit in till Plantagen igen. Trot eller ej    . Kan ursäkta mig med ett viktigt ärende. Men.... jag fick med mig en buske idag! Fick med och fick med.... Kan ju tro att jag stjäl! Nej den är hederligt betalad   . Skulle aldrig drömma om att sno med mig nått! Hur som haver så föll jag för en vit vinbärsbuske. Ingen fulländad trädgård utan en vit vinbärsbuske! Inte i min värld iallafall. Så nu ska jag bara hitta ett ställe att gräva ner den också. Inte så enkelt i den här trädgården kan jag lova. Känns rätt överbefolkat redan av diverse frukttäd och buskar. Men jag vill få sätta min prägel på min trädgård såklart.

Nu är ju faktiskt elda-prioden över för min del så nu är det dax att börja jobba med Pontus och Vajas inkörningar igen. Ska gå ner och passa in Vajas träns och sele.

Jaha?! Och där kom getterna hoppade över grinden! Först ett kattvrål och sen flyende getter. Kan tänka mig att geten Gerda varit lite kaxig och stångat katten som gav igen i tusenfalt   . Nu ska jag först jaga tillbaka lyckligt betande getter.

Vi hörs!