Här på gården har djuren väldigt starka och speciella band till varann. Getterna till exempel har inga agg mot mina hundar, de kan rusa förbi getterna i 190 km/h utan att de bryr sig. Annas hund Faran åkte däremot på däng när hon gick förbi.

Katten Lilleprutt har diat Minna varje gång hon varit skendräktig och sen hållt på minst 3 månader. Nu är det slut med det iom att Minna bev kastrerad. Skönt för henne. Är nog inte nyttigt att ge di 6 månader om året men de gick inte att hindra.

Alldeles i nyss i hästhagen hände något mycket speciellt och kanske ovanligt. Jag hade gett hästarna hö och höll på att mocka med grep i ena handen och telefonen i andra. Samanta stod och åt hö sist jag tänkte på henne. Plötsligt ser jag henne stå i ett hörn av hagen med ett litet nyfött föl framför sig som hon slickade och slickade. Hur kunde hon fölat så fort utan att jag märkt nått? Jag var ju där hela tiden och kravallhagen har inga gömställen. Försiktigt närmar jag mig. En liten en, lite ovanlig i färgen. Ser ut som en rödskimmelskäck. Men Samanta är ju rödskäck och Pontus fux...så vad vet jag? Jag vet ju inte vad som ligger bakom Samanta. Så jävulskt söt färg! Ser ut som Morris.... Samanta slickar den i rumpan men i övrigt ser den rätt torr ut....

"- Men Samanta! Den är ju hunden!" utbrister jag och går försiktigt fram och räddar en livrädd liten Morris som ligger och skakar framför henne. Hon har "mammaögon" är så lycklig över sin fölunge. Jag smeker henne sakta på halsen och lyfter upp Morris i knäet.

"- Jag förstår att du längtar Samanta, säger jag till henne. Men du förstår det här är Morris, hunden, ingen fölunge. Den kommer gumman".

Jag bär ut Morris ur hagen som får tokfnatt av lycka att slippa vara tvångsadopterad fölunge. Samanta skrapar och cirklar runt på stället där han legat och tycks leta.  Hon har inga vaxproppar än men med tanke på hennes starka moderskänslor kan det inte vara länge kvar nu! Kändes nästan hemskt att plocka undan Morris, men det var nog bäst för alla inblandade. Nu går han runt i trädgården med sjöblöt bakdel och känner sig som hund igen   .

Vi hörs! 

 

Anna, Faran & Axxa

12 maj 2011 09:34

Vilken häst- och hunduppfödare som inte kan se skillnad på ett föl och en cockerspaniel! *asgarvar* Snacka om att hjärnan kan spela en spratt ibland, att man ser något bara för att man tror att man ser det... Hoppas hon får sitt efterlängtade föl snart och att allt går bra!!
Ja, jisses vilken tjottablängare Faran åkte på! Stackarn, luften gick ur henne alldeles - men det var ju rätt hund ändå för snacka om att inte bry sig!...
Kramar

http://www.rackartyg.net

Johanna Nordin

12 maj 2011 10:27

Ja tala om att man ser och hör det man vill :D! Inge5 fölis än heller...denna evinnerliga väntan.... men jag kanske ska datastyra dem så de får exakta datum och tider.... :P

Ja det är tur att Faran är som plåtask :) Fast Foxa ha oxå fått ett horn i sidan men det var mer i uppfostringssyfte från en get vars tålamod brast :)

kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! Jag borde skrivit det här för länge sedan. Jag har inte tiden att skriva blogg. Det tar för mycket tid helt enkelt även om jag saknar det jättemycket! Jag har valt att istället öppna min fb till offentligt på sånt som ändå skulle visats el...

Förra inlägget blev bara massa babbel. Nu blir det bilder med tillhörande text. Inte i kronologisk ordning. Jag har ju valt bilder från en hel vinter. Fjällbäckens Sarv   Hej en lammkorv tack! Grynet och Leo på väg ut i ladan för hopp ...

Nu var det banne mig länge sedan sist. Har inte haft varken tid, ork eller ens lust att skriva blogg. Funderade faktiskt på att ta ett avskedsinlägg för några veckor sedan men jag testar ett tag till. Det som får mig att vilja sluta är att det finns ...

Då och då får jag frågan om hur djuren klarar kylan. På facebook cirkulerade ett blogginlägg där någon skrev om hästar och kyla, täcke eller inte och vad en forskare kommit fram till. Jag ska återkomma till det. Djuren klarar kylan bra. De är skapt...